Denna uppsats analyserar och tolkar Kerstin Thorvalls roman Det mest förbjudna (1976) komparativt i ljuset av begrepp från Epikuros (341 f. Kr. - c:a 270 f. Kr.) hedonistiska och materialistiska filosofi framställd i dess mest betydande kvarstående källa, Lucretius (c:a 95 f. Kr. - c:a 55 f. Kr.) lärodikt De rerum natura. Uppsatsens syfte är att undersöka om/hur motiv ur Epikuros etik förekommer i Thorvalls roman; och att utforska om hedonism medverkar/motverkar feminism i romanen. Metoden är en tvärvetenskaplig komparativ analys och tolkning mellan Thorvalls roman och Epikuros filosofi i Lucretius dikt. Metoden inspireras av Pierre Machereys i boken À quoi pense la littérature (1990). Undersökningsresultat struktureras tematiskt efter några av de jämförda verkens motiv: religionens ondo, behovet av att avlägsna rädslan för döden, njutningen som det högsta goda, kritiken av tvåsamma kärleken, synen på kunskap. Min teoretiska utgångspunkt är Epikuros och Lucretius hedonistiska filosofi; och, i mindre utsträckning, ett intersektionellt perspektiv (med fokus på kategorierna kön, genus och sexualitet). Resultatet visar huvudsakligen att trots skillnader gällande begärens begränsning, kan slutsatsen dras att Thorvall gör en feministisk omtolkning av hedonistiska motiv och vägleder läsaren mot ett feministiskt och hedonistiskt etiskt mål.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-169958 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Gristelli, Juliana |
| Publisher | Stockholms universitet, Institutionen för kultur och estetik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds