Under tio år, 1965-1974, byggdes en miljon bostäder i Sverige som del av Miljonprogrammet. Varken förr eller senare har så många bostäder byggts under så kort tid. Ofta byggdes de i utkanten av staden präglade av modernistiska ideal och med moderna byggtekniker. Idag, nästan femtio år efter miljonprogrammet inleddes, är behovet av upprustning akut bland många av miljonprogrammets bostäder. Utöver detta uppvisar många av miljonprogramsområdena sociala problem och på många sätt möter de inte de behov som dagens boende har. Det är tydligt att investeringar behövs för att rusta upp den fysiska miljön likväl som för att stärka områdena socialt och det är rimligt att tro att dessa två bör kunna samverka. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur det är möjligt att främja social hållbarhet i miljonprogramsområden i samband med den fysiska upprustningen av dessa. Genom litteraturstudier och kompletterande intervjuer har en förstudie genomförts ur vilken fyra teoretiska teman lyfts som är viktiga för att se kopplingen mellan social hållbarhet och renovering. Dessa är social hållbarhet, governance, socialt kapital och offentliga platser. Sex konkreta exempel presenteras sedan och analyseras utifrån det teoretiska ramverket för att identifiera de mest relevanta tillvägagångssätten och satsningarna. Det arbetet kommer fram till är att det när det gäller främjandet av social hållbarhet i samband med upprustning av miljonprogramsområden går det att dela upp i vad som görs och hur det görs. Hur det görs handlar främst om vilken inställning aktörer bemöter problemen med och vilka arbetssätt de väljer, här lyfts ledord som mobilisering, kunskapsinsamling, långsiktighet och flexibilitet fram. När det gäller vad som görs, eller mer riktade satsningar, framgår att det finns många olika tillvägagångssätt för att främja social hållbarhet, från att fokusera på barn och ungdomar, till att lyfta offentliga platser, till att bygga om bostäderna så de bättre passar dem som bor där idag och deras behov. Små insatser kan skapa snöbollseffekter och det är viktigt att hellre än att försöka åtgärda alla problem samtidigt, att göra prioriteringar och jobba långsiktigt steg för steg. / During ten years, 1965-1974, one million homes were built in Sweden, part of what is known as the million homes programme. Neither before nor after has such an intensity of building taken place. These houses were often built in the outskirts of the cities, following modernist ideals and using modern building techniques. Today, nearly 50 years after the project began, there is an increasingly urgent need to renovate these houses. On top of that, many of the million homes areas display social problems and in many ways the houses and areas do not meet the needs of those currently living there. Investments are required in order to upgrade the physical environment as well as strengthening the areas socially, and it is reasonable to believe these two can be coordinated. The purpose of this essay is to investigate how it is possible to promote social sustainability while upgrading the million homes areas physically. A pre-study has been conducted, based on reviewing literature and making interviews, and four theoretical themes have been identified as important for understanding the connection between social sustainability and renovation. These are social sustainability, governance, social capital, and public places. Six concrete examples are presented and analysed using the theoretical framework, in order to identify the most relevant approaches and types of investments. The results show that when it comes to promoting social sustainability in the context of renovating the million homes areas, it is a matter of knowing what to do and how to do it. How to do it is about the attitude with which actors addresses the problems and which modes of operation they choose to use. The guiding terms are mobilisation, collection of knowledge, long-sightedness and flexibility. What to do is more about aimed investments to promote social sustainability, and can take many forms, such as projects aimed at children and teenagers, investments in public areas, or restructuring the apartments to meet the needs those households inhabiting them. Small investments can create snowball effects and it is important to rather than trying to do everything at once, make priorities and work at the issues one step at the time.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-143800 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Wedin, Anna |
| Publisher | KTH, Urbana och regionala studier |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | SoM EX ; 2014-01 |
Page generated in 0.0024 seconds