Abstrakt Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar i samhället och då krävs en omfattande psykiatrisk kompetens i vården. Det behövs även i ambulanssjukvården eftersom ambulansen många gånger är den första vårdkontakten som sker hos patienter med psykisk ohälsa. Forskning visar dock att ambulanssjuksköterskor många gånger känner sig osäkra i bedömningar runt psykisk ohälsa och upplever sig inte ha tillräckligt med kunskap inom området. Syfte: Syftet var att kartlägga utfallet av utförda uppdrag samt beskriva ambulanssjuksköterskors erfarenheter av medföljande akutpsykiatrisk resurs i ambulans. Metod: En mixad metod genomfördes där kvantitativa data har analyserats med deskriptiv statistik och kvalitativa data med manifest innehållsanalys som bildat en syntes enligt Graneheim och Lundman (2017). Resultat: Mycket pekar på att det är spetskompetensen inom psykiatri i kombination med patientkännedomen som gör att de akutpsykiatriska resurserna har framgångsrika vårdmöten. Att ta sig tid för samtal och reflektion med patienten lyfts också som en viktig del. En sjuksköterska med erfarenhet från psykiatrin ses som en nästintill nödvändig profession i en psykiatriambulans. Utifrån utförda uppdrag som psykiatriambulansen haft är drygt 40 % psykiatriska uppdrag, 50% somatiska uppdrag och 10% förflyttningsuppdrag. Slutsats: Psykiatriambulansen har bidragit med både ökad kompetens gällande psykiska sjukdomar samt en förståelse för hur psykiatrin fungerar. Införandet av psykiatriambulanser är ett relativt nytt fenomen och de förhållandevis få studierna på området behöver utökas för att få ett bredare perspektiv. / Abstract Background: Mental illness is increasing in the society. Therefore the development of psychiatric competence and care is essential. Increasing and developing the competence of the ambulance nurses regarding mental illness is described as valuable as the ambulance is often the first on the scene for people with acute mental illness. However, research shows that ambulance nurses often feel insecure when assessing mental illness and do not feel they have enough knowledge in the area. Purpose: The purpose was to investigate the outcome of completed assignments and describe ambulance nurses' experiences of the accompanying emergency psychiatric resource in an ambulance. Method: A mixed method was implemented where quantitative data has been analyzed with descriptive statistics and qualitative data with manifest content analysis who created a synthesis by Graneheim and Lundman (2017). Results: It seems that it is the excellence in psychiatry combined with patient knowledge that makes the emergency psychiatric resources so successful in the care of patients. A nurse with experience of mental illness is seen as a necessary profession in a psychiatric ambulance. Based on the assignments carried out by the psychiatric ambulance, just over 40% of the assignments were of a psychiatric nature, 50% were of a somatic nature and 10% was transfer assignments. Conclusion: It can be concluded that the psychiatric ambulance contributed with both increased competence regarding mental illnesses and an understanding of how psychiatric care works. As a new phenomenon, the relatively few studies in this area would need to be expanded to get a broader perspective.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-120442 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Vettese, Maria, Stjärnås, Verona |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds