Sammanfattning Språket är ett viktigt verktyg för kommunikation och för andraspråkselever spelar språket en viktig roll för att integreras i skolan och i samhället. Läraren har en nyckelroll i denna integrering och lärarens kompetens i andraspråksinlärning är av stor vikt för elevernas inlärning. Forskare har kommit fram till att interaktionen mellan lärare och elev är betydelsefull för att eleven ska lyckas i skolan och läraren i svenska som andraspråks kunskap kring andraspråksinlärning är central. Forskningen visar att elevers olika modersmål påverkar inlärningen av ett andraspråk och att lärare då ska vara medvetna om denna påverkan för att kunna lägga upp en lämplig undervisning utifrån de olika modersmålen. Forskarna Thorén (2008) och Kjellin (1998) har även påpekat vikten av prosodiundervisning och menar att utan en korrekt prosodi har talaren svårt att göra sig förstådd. Vårt syfte med uppsatsen leder fram till tre frågeställningar som handlar om lärares roll och förkunskaper samt metoder för andraspråksinlärning, elevers förutsättningar att lära sig ett andraspråk med utgångspunkt på deras modersmål och hur lärare prioriterar prosodin i andraspråksundervisningen. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med verksamma svenska som andraspråkslärare och målet var att få fram svar på våra frågeställningar. Vi har intervjuat sex lärare och det är deras utsagor som ligger till grund för vårt resultat. Resultatet har visat att lärarna vi har intervjuat inte anser sig ha tillräckliga förkunskaper kring elevers olika modersmål och uttalssvårigheter som kan bero på deras modersmål är svåra att upptäcka och förebygga. De olika metoderna för språkutveckling som lärarna vittnade om är arbete med skönlitteratur och samtal med eleverna. Via skönlitteratur och samtal ansåg lärarna att man kunde motivera elever att tala och eleverna kunde relatera sina egna erfarenheter och bakgrunder till det lästa. Elevernas medvetenhet om deras modersmål lyftes upp och lärarna ansåg att de elever som har ett starkt modersmål har lättare för att lära sig ett andraspråk. Lärarna berättade även om bristen på ett samarbete med modersmålsläraren som de ansåg vara en resurs för deras arbete. Prosodiundervisning ansågs inte prioriterande hos våra intervjupersoner då de ansåg att eleverna får en passiv prosodiundervisning genom att lyssna och härma.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hh-4284 |
| Date | January 2010 |
| Creators | Haxha, Rajmonda, Haxha, Fatime |
| Publisher | Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.005 seconds