Syftet med följande uppsats är att undersöka hur musiklärare uppger att de arbetar med skapande i musikundervisningen, vilka förutsättningar som behövs för att kunna arbeta med skapande i skolan samt vad de tror att skapande kan bidra med för eleverna. Metodlitteratur och tidigare forskning visar att det går att arbeta med skapande på många olika sätt i grundskolan och att skapande kan tillskrivas många olika betydelser. Skapande visar sig också ha betydelse både för elevernas kunskapsutveckling och för utveckling på ett personligt och emotionellt plan. Föreliggande studie utgår från ett sociokulturellt perspektiv, är kvalitativ och bygger på semistrukturerade intervjuer med fyra musiklärare. För att analysera intervjumaterialet har en tematisk analys tillämpats. I studiens resultat presenteras flera olika arbetssätt inom skapande i grundskolans musikundervisning däribland skapande utifrån bilder och berättelser, digitalt skapande och skapande med rytmer. Förutsättningar för att kunna arbeta med skapande är ytterligare något som presenteras. Både materiella förutsättningar som tillgången till instrument och sociala förutsättningar så som klassrumsklimat visar sig vara viktiga för att kunna arbeta med skapande. Vad skapande kan bidra med för eleverna är också något som presenteras i resultatet och aspekter som lyft är bland annat att elevernas kreativitet kan utvecklas och de får uttrycka sina tankar och idéer i det skapande arbetet. I diskussionskapitlet ställs studiens resultat i förhållande till bakgrundslitteratur och tidigare forskning. Studien går att sammanlänka med tidigare forskning och det framgår att skapande kan innebära många olika saker, utföras på många olika sätt och att det kan ha positiva konsekvenser för elevernas utveckling. / The aim of this study is to investigate how music teachers states that they work with creativity in music teaching, which requirements who are needed for working with music creation and how they believe that music creation can contribute to pupil’s development. Method literature and previous research shows that music creation can imply many different meanings and that it is possible to work with music creativity in many different ways. Creation in music also proves to be important both for students' knowledge development and for development in a personal and emotional way. This study is based on a sociocultural perspective, it is qualitative and based on semi-structured interviews with four music teachers. Thematic analysis has been applied to analyze the data from the interviews. The results of the study present different ways to teach in music creation, for example music creation based on pictures and stories, digital music making and music making with rhythms. Requirements needed for working with music creation is also something that is presented. Both material conditions such as access to instruments and social conditions such as the classroom climate prove to be important to be able to work with music creation in school. What music creation can contribute to pupil’s development is also something that is presented in the results and aspects that are presented is for example that pupil´s creativity develops, and they are able to express their thoughts and ideas. In the chapter for discussion the results are compared with previous research. The study can be linked to previous research and it is clear that music creation can mean many different things, be performed in many different ways and that it can have positive consequences for students' development.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-91149 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Bergman, Johanna |
| Publisher | Karlstads universitet, Institutionen för konstnärliga studier (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0237 seconds