I förevarande studie har jag undersökt hur musicking kan utvecklas i en barngrupp samt hur det kan främja användandet av musik i en barngrupp. Detta har jag ställt i relation till Smalls teori om musicking och till Holmbergs och Thörnquists studier om musik i förskolan för att kunna analysera musik i en förskolekontext. 11 barn var delaktiga i studien. Jag har använt mig av observationer för att samla in mitt material. I min analys har Smalls begrepp musicking, med teorin om agerande- och lyssnande aktör, varit den huvudsakliga utgångspunkten. Som komplement till Smalls teori om agerande- ochlyssnande aktör har jag valt att använda Holmbergs begrepp spelare: samspelare, igångspelare, motspelare och medspelare. Dessa spelare används som underkategorier till Smalls begrepp lyssnande aktör och agerande aktör för att beskriva vilka olika roller barnen i studien intar under musikstunderna, under konserten samt i observationerna före och efter.Från musikprojektets början till dess slut ser jag en utveckling av musikanvändandet hos barnen. Jag ser att barnen använder musik och andra delar av musikprojektet i sin fria lek både under och efter musikprojektet. Då musicking handlar om hela den kontext där musiken framställs (Small, 1998) är studien inte bara inriktad mot själva muciserandet utan också andra uttryck i kontexten. Det blir också synligt i studien att barnen inte bara för ut musiken i den fria leken utan också andra uttryck som använts i projektet.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-35229 |
Date | January 2020 |
Creators | Andresen, Louise |
Publisher | Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Malmö universitet/Lärande och samhälle |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds