Bakgrund: Sociala tillställningar som barer, restauranger och evenemang utgör miljöer med folkansamlingar. Studerat ur ett säkerhetsperspektiv utgör miljöer med folkansamlingar en fara, likt andra platser, men en gemensam faktor är mycket folk vid ett och samma tillfälle. I syfte att minska antalet olyckor och skador är ett säkerhetsarbete en del av samhällets satsning och arbetet styrs initialt av lagar. Det finns inbyggda tekniska åtgärder i lokalens byggnad och verksamheten har ett ansvar för att etablera ett organisatoriskt säkerhetsarbete. Det är inte skrivet i sten hur helheten av ett säkerhetsarbete ska bedrivas men empiri och teorier inom området ger en insikt i tillvägagångssätt. Syfte: Studien undersöker hur verksamheter inom nattlivs- och evenemangsbranschen bedriver ett säkerhetsarbete utifrån fara för personer som besöker lokalen. Specifikt ämnar uppsatsen undersöka metodiken och arbetssättet bakom säkerhetsarbetet samt vilka eventuella teoretiska antaganden som arbetet baserats på. Uppsatsen undersöker eventuella skillnader beroende på verksamhetens omfattning. Metod: Metoden är en kvalitativ deskriptiv studie, induktiv ansats och tillämpar kvalitativ innehållsanalys. Urvalet är strategiskt och utgår från två städer i Sverige. Totalt har sex stycken verksamheter intervjuats med en variation av maximalt antal gäster och typ av tillställning. De benämns som "små verksamheter" maximalt 1500 personer och "stora verksamheter" över 1500 personer. De små verksamheterna är nattklubbar och de stora verksamheterna är en nattklubb med evenemang, en verksamhet med evenemang och en arena. Resultat och slutsats: Studien är en indikation hur ett säkerhetsarbete bedrivs inom nattlivs- och evenemangsbranschen. De små verksamheterna bedriver arbetet utifrån ett vardagligt säkerhetsarbete, i syfte att uppfylla rådande lagar. Organisatoriska barriärerna är beroende av de inbyggda tekniska åtgärderna. Utan ett tekniskt system finns ingen strategi. De saknar barriärer för att hantera oförutsedda händelser. De stora verksamheterna har ett säkerhetsarbete med oberoende barriärer och beslutsfattande på fler nivåer. De har fler barriärer för utförutsedda händelser då organisationen kan agera utan teknik. De två mindre av de stora verksamheterna inte är lika utarbetade som den största, arenan. Den ena hanterar folkmassan innan, under och efter eventet men enbart med ett fokus på brand och utrymning. Den andra kan precis som arenan styra hur människorna rör sig under eventet. Det är dock enbart den största verksamheten (arenan) som följer en teoretisk ram, den så kallade riskhanteringsprocessen. På arenan sker beslut på fler nivåer och de hanterar risker utifrån riskens karaktär. Genomgående finns en bristande insikt i lokalens design och ett gap mellan bygg och förvaltning. Att hantera den mänskliga aspekten är särskilt undermålig i de mindre verksamheterna. Enligt rådande empiri och teorier behöver strategier utarbetas för multipla säkerhetssystem i syfte att hantera oförutsedda händelser. / Background: Public gatherings in confined spaces such as bars, restaurants and events relates to crowds. From a safety focused perspective, environments with crowds carry with them a degree of risk. A work of safety is therefore an effort to recude accidents and injuries. The safety guidelines are initially regulated by laws which contains a mixture of technical systems and a risk management team. There is no step by step guide which details how to set up a safety procedure, rather agreed upon empirics and theories in the field which provides a broad and loosely defined set of terms which can be met. Scope: The aim of the study is to explore the work safety procedures in the field of nightlife and social gatherings. Specifically, this thesis explores the strategy and methods of implementing safety procedures and if they are based on theoretical assumptions. It also explores differences between the size of venues. Method: The study is done in a qualitative nature, using qualitative content analysis with an inductive design. The selection of locations have been strategically chosen from two towns in Sweden. The study contains six objects with an variation of maximum amount of guests and type of event. They are called "small venues" with a maximum of 1500 person and "large venues" with a capacity exceeding 1500 person. In the study small venues are nightclubs while the large venues include a nightclub with event, a venue with musical gathering and an arena. Results and conclusion: The study is represents a small selection of how the work safety procedures are organised in the field of the nightlife and entertainment industry. The safety guidelines of the small venues are made to meet the minimum standards set in place by the law. The safety procedures of these venues primarily rely on technical barriers. These organisations were observed to have very basic emergency procures and very little idea how to handle unknown incidents. The studies large venues have independent safety organizations several levels of independent risk management. These venues have extended their strategies to handle unknown incidents, because they can act independently or interact with technical support. The two smaller of the larger venues, do not have the same established safety strategies in place as the biggest one. They all have a strategy to control crowd movements in case of emergency. The other venue take one more step, and features strategies to handle the movement of the crowd during the event routinely. The biggest venue’s strategies are extrapolated from a basis of one theoretical assumption, a safety management model. Throughout the brand lack of understanding relate to the design of the actual place. There is also a perceived knowledge gap between the buildings design and the management of the venue. There is little effort to manage the behaviour in these venues, especially the small venues observed in the study. According to empirics and theories the venues in the study need to develop strategies to create multiple safety systems (barriers) to handle unknown incidents.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-64670 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Skröder, Emelie |
| Publisher | Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf, application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess, info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0104 seconds