Forskning har tidigare visat att laborativa aktiviteter i den naturvetenskapliga undervisningen kan bidra till fler olika typer av lärande hos eleverna. Detta arbete syftar till att undersöka hur lärare förhåller sig till och arbetar med laborativa aktiviteter i det tvärvetenskapliga gymnasieämnet naturkunskap. Litteraturen har visat att lärares förhållningssätt kan bero på en rad olika faktorer såsom ämneslojalitet, erfarenhet och kompetensutveckling. De frågeställningar som denna undersökning grundar sig på handlar om jämförelser i förhållningssätt mellan lärare med olika ämnesbakgrund, vilka skillnader som finns mellan laborativa aktiviteter i naturkunskap jämfört med biologi eller kemi samt vilka skillnader som finns bland laborativa aktiviteter i de olika naturkunskapskurserna. Undersökningen har genomförts som en enkätstudie där 41 undervisande lärare i naturkunskap deltog. Även om statistisk signifikans inte kunnat säkerhetsställas i den första frågeställningen på grund av det relativt lilla urvalet visar resultaten på både likheter och skillnader mellan förhållningssätt hos lärare med olika ämnesbakgrund. Resultaten visar också att de allra flesta lärare inte alls eller delvis använder samma laborationer i naturkunskap som i biologi och kemi där ämnesinnehåll, teoretisk-, och praktisk svårighetsgrad lyfts som största skillnader. Många likheter syns även mellan de olika naturkunskapskurserna men en tendens till att NK1b och kanske framförallt NK2 är utformade mer för att förbereda eleverna för framtida naturvetenskapliga studier. En slutsats som kan dras av undersökningen och som också ligger i linje med skolinspektionens granskning är att det finns stor spridning mellan skolor vilka förutsättningar som lärare ges att genomföra laborativa aktiviteter. Detta är något som kan äventyra den likvärdiga utbildning alla elever i Sverige har rätt till. Resultaten från denna undersökning visar också på spridning inom lärarkåren bland annat på antalet laborativa aktiviteter som genomförs samt deras upplägg. Eftersom naturkunskap är ett relativt nytt ämne saknas det forskning på området och det behövs därför fler och mer omfattande studier för att säkerhetsställa en gemensam konsensus kring vad ämnet naturkunskap är och bör innehålla. Detta för att säkerhetsställa en kvalitativ och likvärdig kunskapsnivå i hela landet både bland elever och undervisande lärare.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-166428 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Svensson, Elin |
| Publisher | Linköpings universitet, Institutionen för tema |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0029 seconds