Sammanfattning Det finns olika aktörer såsom forskare och lärarutbildare som talar för användningen av utomhusundervisning i de naturorienterande ämnena. Forskning har exempelvis visat att utomhusundervisning har en positiv inverkan på både skolprestationer och motivation. Att förlägga undervisning utomhus bidrar också till ett mer varierat lärande där eleverna får en autentisk lärandeupplevelse. I en studie redogör lärarstudenter för att de anser att utomhusmiljön är den mest optimala lärandemiljön medan inomhusmiljön uppfattas som ostimulerande och inte lika gynnsamt för lärandet (Preston 2013, ss. 172–190). Om utomhusundervisningen uteslutande framställs som positiv kan det bli problematiskt eftersom det riskerar att skapas en dikotomi mellan inomhus - och utomhusundervisningen. Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka och analysera vad som kännetecknar forskning som intresserar sig för problem och hinder för utomhusundervisning i årskurs ett till nio i de naturorienterande ämnena. Översikten kan på så vis bidra med en mer nyanserad diskussion som inte bara uppmärksammar möjligheter och fördelar utan också tänkbara problem och hinder för utomhusundervisning. För att uppfylla syftet besvarades två frågeställningar: Vad kännetecknar studierna inom området när det gäller aspekter som syfte, ansats, metod, urval, länder för studiernas genomförande och platser där utomhusundervisning bedrivs? Vilka problem och hinder uppmärksammar studierna rörande utomhusundervisning i de naturorienterande ämnena? För att finna aktuell forskning formulerades sökord och urvalskriterier som användes vid elektroniska sökningar i databaserna ”ERIC ProQuest” och ”Primo”. Andra strategier som användes i urvalet var snöbollsurval och konsultation. Dessa förfaranden ligger till grund för de nio vetenskapliga artiklarna som behandlas i översikten. Artiklarna bearbetades, kartlades och analyserades för att svara på översiktens frågeställningar. Det som framkom var att studierna har en tydlig koppling mellan syfte och metod. Varierande ansatser och metoder användes men den mest framträdande metoden var kvalitativa intervjuer. Andra aspekter som var framträdande i studierna var att det fanns stor variation av länder för studiernas genomförande samt de fysiska platser där utomhusundervisning bedrivs i de naturorienterande ämnena. Det finns också en stor vidd av röster från olika parter i skolan som framkommer gällande problem och hinder med utomhusundervisning. Det problem som var mest återkommande i studierna, och som tycks vara avgörande för om lärare bedriver utomhusundervisning eller inte, var tidsaspekten. Översikten diskuterar också styrkor och svagheter i forskningsfältet, samt vilka implikationer dessa tänkbart kan få för lärarprofessionen och behovet av framtida studier.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hb-22879 |
Date | January 2020 |
Creators | Sader, Linda |
Publisher | Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0018 seconds