Denna studie undersöker graffitimålares drivkrafter att måla, deras subjektiva uppfattning av graffitikulturen och hur politiska och polisiära åtgärder och initiativ kan ha påverkat graffitimålarna och kulturen. Detta undersöks genom perspektiven stigma och stämpling (Goffman, 2014; Becker, 2006). Datainsamlingen sker med hjälp av semistrukturerade kvalitativa intervjuer där informanterna berättar om sina upplevelser. Materialet kodas sedan och delas in i subteman och teman för att sedan analyseras och redovisas för. De tre teman som materialet resulterade i utgår från forskningsfrågorna; drivkrafter, upplevelse av subkulturen och politisk och polisiär påverkan. Resultatet visar att den största drivkraften är estetiken i uttrycket, samt att bli en del av mystiken som omger graffitikulturen. Kulturen upplevs som en motkultur mot rådande normer och drar till sig en heterogen samling individer. Informanterna uttrycker ett behov för fler möjligheter att måla lagligt, men understryker att graffiti inte bör legaliseras helt. Resultaten visar vidare att både utförandet och kulturen som helhet har påverkats av politiska och polisiära åtgärder och initiativ. Bland annat vittnar målarna om att de utvecklat strategier för att minimera risker, som att åka fast eller skada sig, när de målar illegalt. Studien visar även att de förbud som satts in mot graffiti har snarare haft en kontraproduktiv effekt på förekomsten av illegal graffiti.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-219952 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Mathiesen, Stina, Wigur, Frida |
| Publisher | Stockholms universitet, Kriminologiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds