I denna studie jämförs två olika navigationsmenyer i kontexten av en nyhetsapplikation. Vi utvecklar själva två olika prototyper där vi implementerar två olika navigationsmenyer, som sedan används för att utföra användartester där vi mäter hur effektivt en användare kan utföra ett antal specifika uppgifter. En förstudie genomförs där redan existerande nyhetsapplikationer studeras. Där undersöker vi vilka olika navigationsmenyer som faktiskt används i populära nyhetsapplikationer. Förstudien visar att det egentligen bara finns två alternativ, nämligen det vi väljer att kalla för toppmeny samt drawermeny. Resultatet från genomförda tester visar att skillnaden i användbarhet inte är särskilt stor mellan toppmeny och drawermeny, men vi upptäcker en del styrkor och svagheter hos de båda. Toppmeny resulterar i flera antal klick och felklick, men testerna utförs i regel lite snabbare med toppmeny jämfört med drawermeny. Testpersonerna som utförde testerna på toppmeny verkade lite nöjdare än de som fick utföra testerna med drawermeny. Vi upptäckte att drawermeny kan vara lite svår att använda om användaren inte är van vid den, men när användaren väl förstått hur den fungerar så kan den användas på ett mycket effektivt sätt. Slutsatsen av denna studie är att skillnaderna är små mellan de två navigationstyperna men överlag verkar användare nöjdare med en toppmeny i den givna kontexten. Dock ser vi flera fördelar med användandet av en drawermeny som talar för att det är en väldigt användbar navigationsmeny om en applikation har en “bred” navigationsstruktur. / In this study we compare two different navigation menus in the context of a news application. We develop two prototype application implementing two different navigation menus. User-tests are used to measure how effectively a user can perform a set of specified tasks. An exploratory study is performed where already existing news applications are studied. We analyze which navigation menus are actually used in popular news applications. Our study shows there are really only two options, namely what we choose to call a top-menu, and a drawer menu. The results from our tests shows that the difference in usability is not so big between the two menus. Although we do find some strengths and weaknesses in both navigation menus. The “top menu” results in a greater amount of clicks and errors, but the test is completed a bit faster compared to the drawer menu. The persons doing the tests on the top- menu seems more satisfied compared to those doing the same tests with the drawer menu. We notice that the drawer menu can be a bit difficult to use if the user is not accustomed to it. However, it can be used very effectively if the user knows how to use it correctly. The conclusion of this study is that the differences are quite small between the two navigation menus, but overall the users seem to be more satisfied with a top menu in the given context. However, there are advantages with using a drawer menu which shows that it is a very usable navigation menu if the application has a “broad” navigation structure.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-20965 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Haavisto, Ville, Petersson, Emil |
| Publisher | Malmö högskola, Fakulteten för teknik och samhälle (TS), Malmö högskola/Teknik och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds