<p>Fattigdom, lydnad och kyskhet. De tre orden ligger till grund för den klosterregel som styr det vardagliga livet för de 204 katolska ordensanslutna som lever runt om i Sverige idag. Regeln, som är en S:t Benedikt regel och föreskrevs redan på 800-talet, står som förebild för flera senare ordningsregler gällande både munk- och nunnekloster runt om i världen. För nunnor, och till viss del munkar kan även klausuren - plikten att stanna kvar i sitt kloster, stabilitas loci, räknas som en del i klosterregeln. Klausuren grundar sig på 1299 års utfärdade bulla, benämnd Periculoso som innebar att alla nunnor, nuvarande och kommande, i alla världsdelar oavsett orden skulle förbli i sina kloster innanför klausuren. Endast vid tungt vägande skäl som till exempel obotlig sjukdom, som kunde skada andra, kunde undantag tillåtas. Idag räknas, enligt Birgittasystrarna i Vadstena, uppsökanden av sjukhus och tandläkarbesök som giltiga skäl och räknas som undantag.</p><p>Vi har valt att göra denna studie om katolska nunnor i den moderna tidens Sverige eftersom vi finner det vara av intresse att ta reda på vad det är som får kvinnor i Sverige att viga sitt liv åt Gud och därmed välja en livsväg som har sin grund, sitt ursprung, i medeltida klosterregler, när övriga Sverige fortsätter sekulariseras i takt med vetenskapens frammarsch.</p> / <p>Utifrån vår undersökning är en kvinna i det moderna Sverige som väljer att viga sitt liv åt Gud genom att leva som nunna i en klosterorden, nödvändigtvis inte uppfostrad i ett troende hem eller tvingad till tro för att kunna få en utbildning och därmed en säkrad framtid. De kvinnor/systrar som finns representerade i denna studie och som välvilligt delat med sig av sina ibland mycket personliga innersta tankar och känslor, ger en bild av nyfikna, intelligenta kvinnor med både karisma, charm och utstrålning samtidigt som de besitter en vördnadsfull integritet. Varför har kvinnorna då blivit nunnor? Själva säger de att de vill vara tillgängliga för Gud, alltid. De vill inte vara själviska och sätta sina egna önskningar och behov främst eftersom de då skulle ödsla sitt liv och sin kraft på annat än att påvisa Guds existens genom ett liv i Hans tjänst. Längtan, kärleken och sökandet efter Gud anger systrarna själva vara anledningen till varför de valt klosterlivet. Att tjäna Gud är något meningsfullt och på det sättet förvaltar de sina liv väl. Gud är målet som genomsyrar systrarnas liv och klostret som helhet hjälper dem att förbereda sig för döden och den existensform som väntar dem i den barmhärtige Andens tjänst. Att systrarna ibland längtar efter att fritt få disponera sin tid och kanske ströva ute i naturen ser de som tankar som dyker upp ibland men som hör till livets prövningar och frestelser. Det är då rutinerna i klostret hjälper systrarna att hitta tillbaka efter en dålig dag.</p><p>Samhällets till synes bristfälliga värdegrund är något som systrarna beklagar eftersom det gör människor stressade och förvirrade vilket i sin tur kan leda till att människor lättare kan låta sig manipuleras eftersom det i samhället inte ges tid att tänka efter, varvid systrarna tydligare ser behovet av vad klostren kan erbjuda allmänheten. Vidare har några av systrarna uttalat att vissa samhällsfaktorer indirekt påverkat dem som individer även om det inte har varit avgörande för det slutgiltiga valet att bli nunna. De har dock vigt sitt liv åt Gud därför att de är starka i sin tro och anser att klostret kan erbjuda det som samhället till viss del saknar; värdegrund. Detta är en intressant aspekt då systrarna svarat olika på frågan gällande samhällssynen och dess inverkan på deras val av livsväg. De systrar som tillbringat mer än 50 år i kloster avlade sina löften då samhällets förutsättningar såg annorlunda ut och sekulariseringen inte var fullt så framskriden. Då vi tittat närmare på detta har det visat sig att det är de yngre systrarna, de som senast avlagt sina löften, som besvarar frågan med att samhället har haft en viss inverkan på deras val. Varför, kan man då fråga sig? Är det ett resultat av Sveriges avkristnande och, som systrarna själva uttrycker det, förlorade värdegrund som gör att yngre systrar har en annan samhällssyn – en samhällssyn som till viss del avgjort deras liv?</p><p>Systrarnas huvudsakliga uppgift, bönen, involverar människorna i världen som systrarna ser som sin uppgift att be för. På så vis får klostren en mening även i dagens sekulariserade samhälle där få har tid, ro, intresse eller ork att reflektera över den samhällsbild som skapats och där klostren står som en motvikt. Frågan om huruvida det enbart är en kristen motvikt som samhället är i behov av, är en annan fråga att ta ställning till. Systrarnas livsval handlar till syvende och sist om att genom ett medvetet, moget val leva i Guds tjänst och be till Honom och för världens människor. Genom sitt arbete står de villiga att hjälpa människor som söker sig till klostret av olika anledningar, trots att de själva inte söker samhällets larm utan föredrar avskildheten för att känna Guds närvaro.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:hig-458 |
| Date | January 2006 |
| Creators | Lantz, Sandra, Olsson, Rose-Marie |
| Publisher | University of Gävle, Department of Humanities and Social Sciences, University of Gävle, Department of Humanities and Social Sciences |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.003 seconds