Den palliativa vården är en helhetsvård där sjuksköterskor ska arbeta utifrån ett förhållningssätt baserat på de fyra hörnstenarna och de sex S:n. Det blir allt vanligare att vårdas den sista tiden i livet inom slutenvården utanför sjukhuset. Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård i särskilt boende och hospice. Studien genomfördes som en litteraturstudie som baserades på åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom tre huvudkategorier: känslomässiga upplevelser som innefattade sjuksköterskors emotionella påverkan av att vårda patienter i livets slutskede. Den andra huvudkategorin relationer avsåg samspelet mellan patienter, närstående och sjuksköterskor. Den tredje huvudkategorin arbetets olika utmaningar inkluderade underkategorierna sjuksköterskors kompetens inom palliativ vård, upplevelse av tidsbrist avseende tidens betydelse i vårdandet av patienter i livets slutskede. Kommunikation mellan professionerna som innefattade kommunikationen mellan sjuksköterskor och läkare samt teamarbete mellan sjuksköterskor, läkare, undersköterskor och övrig vårdpersonal. Att vårda patienter i livets slutskede i särskilt boende eller på hospice gjorde att uttryckte känsla av otillräcklighet. Sjuksköterskor arbetade under ständig tidspress där otillräckligheten var ett faktum vilket påverkade den palliativa vården negativt. Samarbete och kommunikation mellan sjuksköterskor, patient, närstående och övrig vårdpersonal var viktiga faktorer för god omvårdnad. Sjuksköterskors arbetsbelastning, arbetet under ständig tidspress och teamarbetet mellan vårdpersonal i särskilt boende och hospice bör belysas ytterligare genom vidare forskning för att utveckla nationella och lokala riktlinjer för palliativ vård i livets slutskede. / The palliative care is an overall care. The nurses’ must have an approach based on personal centred care. The care today is based in greater occurrence outside hospital services. It’s more common to die outside hospital services. The purpose was to illustrate nurses’ experiences of palliative care in nursing home and hospice. The study was conducted as a literature study based on eight qualitative scientific articles. The result showed three main categories: emotional experiences which included nurses’ emotional affects in caring of dying patients. The second main category relationships, intended the interplay between patients, relatives and nurses. The third main category different challenges of the work with associated subcategories: nurses’ competence in palliative care, experience of lack of time intended the valuable of time in caring of patients in the end of life. Communication between professions which included communication between nurses and physicians and teamwork between nurses, physicians, nurse assistants and other health care professionals. To care for patients in final stage of life in nursing home or hospice was emotional challenging. Nurses who constantly worked under time pressure experienced inadequacy which affected the palliative care negative. Corporation and communication between nurses, patients, relatives and other health care professionals were important parts for good nursing care. Nurses’ workload, work under constant time pressure and team work between healthcare professionals in nursing home and hospice should be illustrate through further research to develop national and local guidelines for palliative care in the end of life.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hh-38840 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Blom, Hanna, Koobs Hultberg, Alice |
| Publisher | Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0017 seconds