Bakgrund: Antalet personer med intellektuell funktionsnedsättning har ökat globalt. Då dessa personer lever längre än tidigare, har behovet av vård ökat för denna patientgrupp. Kommunikation utgör grunden för delaktighet och personer med intellektuell funktionsnedsättning är en utsatt grupp till följd av nedsatta färdigheter i att kommunicera. Sjuksköterskor får under utbildningen elementär kunskap om att vårda patienter oavsett sjukdom, men begränsad undervisning ges gällande intellektuell funktionsnedsättning. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att kommunicera med vuxna personer som har intellektuell funktionsnedsättning inom hälso- och sjukvård. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes. 12 artiklar från databaserna CINAHL och PsychInfo analyserades genom Fribergs fem steg. Personcentrerad vård användes som teoretisk referensram. Resultat: Tre huvudteman framkom: Kommunikation och kompetens (sjuksköterskors kunskapsbrist, otillräcklig utbildning & erfarenhet), organisationen påverkar omvårdnaden (tidsbrist & arbetsbelastning, teamsamverkan), trygghet genom kontinuitet (patientrelationens inverkan på kommunikationen, sjuksköterskors relation med anhöriga och stödpersonal). Slutsats: Sjuksköterskor upplever hinder för att kommunicera med personer som har intellektuell funktionsnedsättning, till följd av brist på kunskap, erfarenhet och utbildning. Att lära känna patienten och anhöriga visar sig vara av stor vikt men begränsas på grund av organisatoriska brister som tidsbrist och personalresurser. / Background: The amount of people with intellectual disability has increased globally. Communication is the foundation of participation and people with intellectual disability, represent a vulnerable group due to impaired communication skills. During the nursing education, nurses gain elementary knowledge about caring for patients regardless of illness, but limited education is given regarding intellectual disability. Aim: To describe nurse’s experience of communicating with adults who have an intellectual disability in healthcare. Method: A qualitative literature review was made using an inductive approach. 12 articles from the databases CINAHL and PsychInfo were analysed using Friberg’s five step. Person-centred care was chosen as the theoretical framework.Result: Three main themes emerged: communication and competence (nurses lack of knowledge, insufficient education and experience), the organization impacts the healthcare (time shortage and workload, teamwork), safety through continuity (the patient relations impact on communication, and nurse’s relation with relatives and carers). Conclusion: Nurses experience barriers to communicate with people with intellectual disability because of insufficient knowledge, experience and education. Getting to know the patient and their relatives appears to be of great importance but is limited due to organizational deficiencies such as time shortage and staff resources.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-59337 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Carlsson, Vendela, Jobrink Cedefors, Selma |
| Publisher | Jönköping University, HHJ, Avd. för omvårdnad |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0028 seconds