Return to search

Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med intellektuellfunktionsnedsättning. : En litteraturstudie / Nurses’ experience of providing care to people with IntellectualDisability : A literature review

Background: People with Intellectual Disability (ID) run an increased risk of suffering from illness. Research has confirmed that people with intellectual disabilities are at greater risk than the rest of the population to being offered lower quality of care. The nurse has an ethical duty to have knowledge of what the diagnosis of ID means in order to provide person-centered care to people with ID.  Aim: The purpose of the literature review was to describe nurses’ experience of providing care to people with Intellectual Disability. Method: The literature study is based on ten scientific peer reviewed studies with qualitative study design. The databases used were Cinahl and Psycinfo. The quality of the studies included in the literature study are reviewed. The data analysis was conducted by condense, encode, systematizing and categorizing the material. Results: The analysis resulted in three main categories; The meaning of communication, The meaning of knowledge and The meaning of the organization. The category The meaning of communication is divided into four subcategories; Communication difficulties, Tools and strategies, Communication through a relative or personal assistant and Taking the role of representative. The category The meaning of knowledge consists of two subcategories; Theoretical knowledge and Practical experience. The category The meaning of the organization is also built up by two subcategories; Structural challenges and Increased workload. Conclusion: Nurses have experience of communication difficulties and of using different tools and strategies to make the communication work. Nurses express a need for more time, increased knowledge and more practical training opportunities in caring for people with ID. The results indicate that more time for the care meeting, improved structure around handover between healthcare professionals and clarification of the division of responsibilities and roles between nurses and personal assistants, are possible areas of improvement in the care of people with ID. / Bakgrund: Personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF) löper en ökad risk att drabbas av ohälsa. Forskning har bekräftat att personer med intellektuell funktionsnedsättning riskerar att i högre grad än övriga befolkningen, erbjudas vård av lägre kvalitet. Sjuksköterskan har en etisk plikt att ha kunskap om vad diagnosen IF innebär för att kunna ge personcentrerad omvårdnad åt personer med IF. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med intellektuell funktionsnedsättning. Metod: Litteraturstudien baseras på tio vetenskapliga peer reviewed studier med kvalitativ studiedesign. Databaserna som användes var Cinahl och Psychinfo. Studierna som inkluderats i litteraturstudien är kvalitetsgranskade. Dataanalysen utfördes genom att kondensera, koda, systematisera och kategorisera datamaterialet. Resultat: Resultaten är indelat i tre kategorier; Kommunikationens betydelse, Kunskapens betydelse och Organisationens betydelse. Kategorin Kommunikationens betydelse är i sin tur indelat i fyra subkategorier; Kommunikationssvårigheter, Verktyg och strategier, Kommunikation via anhörig eller personlig assistent samt Ta rollen som företrädare. Kategorin Kunskapens betydelse består av två subkategorier; Teoretisk kunskap och Praktisk erfarenhet. Kategorin Organisationens betydelse byggs även upp av två subkategorier; Strukturella svårigheter och Ökad arbetsbelastning. Konklusion: Sjuksköterskor har erfarenheter av kommunikationssvårigheter samt av att använda sig av olika verktyg och strategier för att få kommunikationen att fungera i vårdmötet med personer med IF. Sjuksköterskor uttrycker behov av mer tid, ökad kunskap och fler praktiska utbildningstillfällen inför att vårda personer med IF. Resultaten tyder på att mer tid till vårdmötet, förbättrad struktur kring överrapportering mellan vårdpersonal samt tydliggörande av ansvars och  - rollfördelning mellan sjuksköterska och personliga assistenter, är möjliga förbättringsområden inom omvårdnad av personer med IF.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-64988
Date January 2024
CreatorsSwensson, Emma
PublisherMalmö universitet, Institutionen för vårdvetenskap (VV)
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0021 seconds