Inspirationen för denna uppsats är att HR-yrket ökat i popularitet vilket framgår från hur många som söker sig till personalvetenskapliga utbildningar årligen, samtidigt som det enligt tidigare forskning råder en oenighet kring vilken roll yrket ska fylla. Denna studie undersöker hur HR-utövare ser på HR-yrket och de definierar sin yrkesidentitet i jämförelse till vilka förväntningar de hade på yrket på förhand. Vidare utforskar den vilken roll deras utbildning haft i deras arbetsliv, en relevant fråga då utbildningsforskare finner att utbildningsexpansionen resulterar i högre efterfrågan på utbildning utan att de anskaffade färdigheterna nödvändigtvis är nödvändiga.Syftet med vår studie är att bilda en förståelse för hur dessa omständigheter påverkar HR-utövares yrkesidentitet samt vilken nytta deras utbildning ger dem i arbetslivet. Empirin som har att analyserats består av transkriberingar från tio kvalitativa semistrukturerade intervjuer med utbildade HR-utövare, och det teoretiska ramverket grundar sig i Collins (1979) kredentialism samt teorier om yrkesidentitet av bland andra Ibarra och Pritchard.Resultatet finner att respondenternas yrkesidentitet tar olika form och varierar mellan en betoning på mjuka respektive hårda värderingar och att de flesta upplever en dissonans mellan förväntningar på yrket och verkligheten. Dessutom visar det på en tendens på att respondenterna upplever att de kunnat utföra sitt arbete utan utbildning, men att deras utbildningsintyg låg till grund för att de erhöll sin anställning.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-531024 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Köllner Allert, Marcus, Nilsson Ekberg, August |
| Publisher | Uppsala universitet, Sociologiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0016 seconds