Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare arbetar med formativ bedömning i en digital miljö samt hur lärare undervisningspraktik i arbetet med formativ bedömning förändras i en digital miljö. I studien har två forskningsfrågor ställts till lärare som arbetar på en högstadieskola. Studien är praktiknära och undersöker hur lärarna uppfattar att de arbetar med formativ bedömning när eleverna har ständig tillgång till digitala enheter. Den teoretiska utgångspunkten tas i Vygotskijs teoribildning om lärande och utveckling och där en digital enhet i detta sammanhang ses som en artefakt för lärande, ett medierande verktyg. Denna studie är en kvalitativ studie där tio semistrukturerade intervjuer genomfördes och analys skedde genom en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats, kategorier identifierades och redovisas utifrån de båda forskningsfrågorna. Samtliga intervjuade uttrycker att de i stor utsträckning arbetar med olika typer av digitalt stöd i sitt formativa arbete, både i bedömningsarbetet och i feedback till eleverna, där flera av dem nämner att de använder olika former av matriser. Vidare framkommer att lärare ser stora vinster med att använda olika digitala lärresurser i det formativa arbetet, med självrättande diagnoser och prov som leder elever vidare till nästa nivå där den ständiga tillgången medför att arbetet kan ske oberoende av tid och rum. Man anser vidare att det ställer nya krav på lärarrollen, som att ha kompetens att hantera datorn och de digitala lärresurserna och kanske framförallt att utveckla ett kritiskt förhållningssätt, för att inte riskera att lämna över arbetet med formativ bedömning till läromedelsförfattare eller andra programmakare på internet. / The purpose of this study is to examine how teachers work with formative assessment in a digital environment, and how it changes Two research-questions have been asked to teachers who work in a secondary school. This study is close-to-practice and examines how teachers perceive their work with formative assessment when their students have constant access to digital units. The theoretical starting point begins with Vygotsky’s theory of teaching and development, in which context a digital unit is an artifact for teaching, a mediating tool. This is a qualitative study where ten semi-structured interviews were given and the analysis of the empirical data was made through a qualitative content analysis with an inductive effort and the result of the analysis has been categorized and reviewed using both research-questions. All the interviewed have said that they often teach using different digital tools in their formative work, both for their evaluation-work and in feedback given to their students, where many of them mention different forms of matrixes, partially the one present in their school’s teaching-platform, Vklass, and ones they have produced themselves in a digital environment. Furthermore, teachers see great profits in the use of digital study material in formative work, using self-grading diagnoses and tests that elevate the students to the next level and the constant access to material and work independent of time and space. One also considers that new requirements will be placed on the teaching role, such as having competence with handling computers and the digital teaching resources and maybe most importantly the development of a critical approach, in order not to risk handing over the work with formative assessment to study material producers or other program organizers on the internet.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-40144 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Hanzek, Irena, Karlsson, Jeanette |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0188 seconds