Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur förskollärare arbetar språkstödjande genom interaktion och artefakter. Syftet grundar sig i den förändrade förskolan med fler barn i behov av språkstöd samt den nya läroplanen (skolverket 2018) som inkluderar ordet utbildning. Ett av läroplanens mål är att barn i förskolan ska utmanas i sin utveckling av språk och kommunikation. Förskolan vilar även på en värdegrund (skolverket 2018) som beskriver att barn som är i behov av stöd samt barn med annat modermål ska få stöttning i sin språkutveckling oavsett om det handlar om modersmålet eller svenska språket. Studien är genomförd med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer och deltagarna är fem förskollärare från fyra olika förskolor i samma kommun. Resultatet har analyserats med hjälo av tre begrepp ur det sociokuturella perspektivet, den proximala utvecklingszonen, scaffolding och mediering. Resultatet visar att samtliga förskollärare arbetar språkstödjande i förskolans kontext. Vissa av informanterna arbetar med barn som är i behov av det och vissar arbetar inkluderande med alla barn. Samtliga förskollärare betonar dock vikten av att arbeta språkstödjande. Metoderna som framkom i resultatet är tecken som stöd (TAKK), bildstöd, interaktion, kommunikation, konkreta föremål samt barnböcker. Vidare visar resultatet på en variation i hur förskollärarna använder dessa metoder i förskolans kontext.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-113716 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Håkansson, Anna |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds