Uppsatsen har i grunden baserat sig på den reform av anställningsskyddslagen (1982:80), LAS, som ägde rum 2022. Det är denna reforms effekter på okvalificerade arbetare som undersöks i föreliggande arbete. Reformen var omfattande och innefattade ändringar i alla faser av uppsägningsförfarandet. Detta förfarande är ett ganska långdraget sådant och går ut på en bedömning av situationen före, vid och efter beslutet att skilja den anställde från anställningsförhållandet. Med tanke på detta har undersökningens frågeställning tagit sikte på alla faser av uppsägningsförfarandet. Den övergripande omständigheten som ligger till grund för alla fyra frågor är den att okvalificerade arbetare drabbas extra hårt av en uppsägning då de i genomsnitt har svårt att hitta samma eller liknande anställning. I det läget är man redan efter uppsägningsbeslutet, men frågorna som inriktar sig på faserna innan och under uppsägning har mer haft karaktären av att undersöka hur man förebygger att omständigheten äger rum. Det övergripande syftet för LAS är att säkra anställningen för så många löntagare som möjligt. Detta syfte har inspirerat tesen för uppsatsen vilken är att anställningsskyddet ska vara så starkt som möjligt. Syftet med arbetet har därför varit att granska ifall denna målsättning för LAS fortfarande kan göras gällande med avseende på okvalificerade arbetare som utgör en ganska stor grupp av löntagarna. Detta teleologiska synsätt har varit starkt framträdande vid granskningen av alla relevanta bestämmelser. Trots att reformen från 2022 var omfattande, har vissa områden som den berörde bortsetts ifrån. Det handlar om regelverket kring anställningsformerna, uthyrningen av arbetstagare och det omfångsrika kompetens- och omställningsstödet. Den viktigaste metoden i uppsatsen har varit den rättsdogmatiska tillsammans med den teleologiska. Vissa andra metoder har brukats. De andra metoderna var inte särskilt framträdande då det handlade om specifika bestämmelser eller områden där rättsdogmatiken inte räckte till. Bakgrundskapitlet innehåller en slags ”karta”. Det är en förteckning över de viktigaste bestämmelserna som kommer granskas. I kapitlet finns de viktiga avsnitten om vad den svenska modellen betyder samt om skillnaden mellan kvalificerade och okvalificerade arbetare som också innehåller en kort redogörelse om skillnaden mellan arbetare och tjänstemän. Det första egentliga undersökningskapitlet, som tar sikte på fråga nr 1, är en detaljerad genomgång av hur olika parter på den svenska arbetsmarknaden kan påverka den. Där kommer den starka partsautonomin framträda särskilt synligt, en utmärkande egenskap för den svenska arbetsmarknaden. I det andra undersökningskapitlet, som tar sikte på fråga nr 2, görs en noggrann undersökning av hur omplaceringar ska genomföras. Stor hänsyn kommer visas regeln om tillräckliga kvalifikationer. Därefter ägnas fråga nr 3 uppmärksamhet som handlar om turordningar vid uppsägningar på grund av arbetsbrist. Denna procedur är inte missgynnande mot okvalificerade arbetare, men den särskilt starka semidispositiviteten vid sådana uppsägningar granskas närmare. Den sista frågan nr 4 ledde till en granskning av skadeståndsinstitutet vid uppsägningar samt arbetslöshetsförsäkringen. Den generella slutsatsen som kan dras är att det relevanta regelverket är blandat. Vissa regler bidrar/kan bidra till att skydda de okvalificerade arbetarna, vissa är neutrala och andra har inte levt upp till sina målsättningar.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-98122 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Kowalski, Simon |
| Publisher | Karlstads universitet, Handelshögskolan (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds