Return to search

Varför är inte omvårdnadshandledning mer etablerad i vården?

Trots att omvårdnadshandledningens goda effekter på vården har dokumenterats och trots att sjuksköterskestuderade har lärt sig metoden på Malmö högskola sedan 1993 upplevde författarna under sin verksamhetsförlagda praktik att metoden inte etablerats ute på avdelningarna. Syftet med studien var att kartlägga huruvida omvårdnadshandledning bedrivs på kirurgiska kliniker på ett sjukhus i södra Sverige, samt i de fall det inte görs, undersöka vilken orsaken till detta är utifrån verksamma sjuksköterskors uppfattning. Studien är kvalitativ och metoden för datainsamling var semistrukturerade intervjuer med 10 sjuksköterskor som var verksamma på kirurgiska kliniker. Som analysmetod användes en modifierad version av Burnards (1991) innehållsanalys. Vid analysen framkom följande kategorier: Brist på tid och ekonomiska resurser, bristande behov, aspekter relaterade till kultur och tradition, brister i organisation och funktion, negativ inställning sedan studietiden på Malmö högskola, har haft omvårdnadshandledning på avdelningen som inte fungerade, att vara nyutexaminerad sjuksköterska, okunskap om omvårdnadshandledning samt konflikträdsla. Resultatet tyder på att intresset för omvårdnadshandledning är ringa i verksamheten, vilket kan vara en orsak till att det inte har etablerats. / Although the positive effects of clinical supervision within healthcare has been documented and although the nurse students have been educated in the method at Malmö University since 1993, the authors experienced during their clinical practice that the method had not been established in the wards. The aim of the study was to map out whether clinical supervision is carried out on surgical clinics at a hospital in the southern part of Sweden and in the event that this is not the case, to investigate what the reason for this is on the basis of professional nurses’ opinion. The study is qualitative and the method for data collection was semi structured interviews with 10 nurses who where working on surgical clinics. As an analysis method a modified version of Burnard’s (1991) content analysis was used. During the analysis the following categories emerged: Lack of time and economical resources; lack of needs; aspects related to culture and tradition; shortcomings in organisation and function; negative attitude towards its practice since the time of study at Malmö University; have had dysfunctional clinical supervision at the ward; being a recently graduated nurse; ignorance about clinical supervision; and fear of conflict. The result indicates that the interest in clinical supervision is insignificant within healthcare which can be a reason why it has not been established.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-24810
Date January 2007
CreatorsHellström, Åsa, Holmberg, Gunilla
PublisherMalmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Malmö högskola/Hälsa och samhälle
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageEnglish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0021 seconds