Skatteverket kom ut med ett nytt ställningstagande “Skattetillägg när en uppgiftsskyldig gör en komplettering efter att en oriktig uppgift har lämnats” den 20 december 2021. Detta ställningstagande tillkom för att klargöra i vilka situationer en komplettering ses som en rättelse på eget initiativ och när den inte är det. En oriktig uppgift är i regel information som lämnats eller uteslutits i beskattningsunderlaget och som ligger till grund för den skattskyldiges egen beskattning. Det kan handla om all form av information som lämnats skriftligen och som medför en mer gynnsam beskattning för den skattskyldige. Vidare redogörs för vad som avses med rättelse på eget initiativ. Vad som avses med rättelse anges inte explicit i lagtexten. Det föreligger således inget formellt krav för när en rättelse ska anses föreligga. Det framgår av rättspraxis att den tidigare lydelsen frivillig rättelse genomgick en språklig förändring i och med införandet av skatteförfarandelagen 2012 till att bli mer nyanserad. Anledningen till detta var på grund av Europakonventionen om hur de svenska reglerna stod i strid mot artikel 4.1 i Europakonventionens sjunde tilläggsprotokoll, Ne bis in idem. Det som åsyftas med begreppet “komplettering” i Skatteverkets ställningstagande är dels att den skattskyldiga klarlägger att en tidigare lämnad uppgift anses vara felaktig, dels att den skattskyldige lämnar med mer information om en uppgift utan avsikt att vilja ändra tidigare lämnad uppgift. Det finns ett krav på att en kompletteringsuppgift ska vara “en uttrycklig eller underförstådd viljeförklaring” om att vilja rätta den oriktiga uppgiften. Om kravet inte uppfylls kommer Skatteverket göra bedömningen att kompletteringsuppgiften inte är tillräckligt tydlig för att bedömas som en rättelse och därmed befrias från skattetillägg. En komplettering är visserligen inte alltid att klassas en rättelse men kan ändå medföra befrielse från skattetillägg. Utöver att bli helt befriad finns det även delvis befrielse som kan medges i tre olika situationer. Den ena situationen är när den skattetilläggsgrundande ändringen medför avdragsrätt för den tillkommande avgiften/skatten vid inkomstbeskattning. Det andra scenariot är när en skattetilläggrundande ändring avseende mervärdesskatt orsakar att ett belopp motsvarande mervärdesskatten medges som avdrag för lönekostnad vid inkomstbeskattning. Sist kan delvis befrielse från skattetillägg medges även om redovisningen är avsiktlig.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-40058 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Khatchadourian, Simon, Thegenholm, Ida |
| Publisher | Högskolan i Gävle, Avdelningen för ekonomi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds