Bakgrund Sjuksköterskor ansvarar för att bedöma om en patient har smärta, vilket kan vara utmanande om patienten har svårt att kommunicera. För att bidra med mer kunskap kring detta uppfattades ett behov av att undersöka vad sjuksköterskor inom olika verksamheter har för erfarenheter kring att bedöma smärta hos dessa patienter och deras tankar kring smärtskattning som omvårdnadsåtgärd. Syfte Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter kring smärtskattning av patienter med nedsatt förmåga att kommunicera. Metod Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskor inom olika verksamheter i Umeå och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Vi identifierade erfarenheter som sammanställdes inom åtta olika kategorier fördelade på fyra domäner. Centrala iakttagelser är att smärtskattning bör ske med välfungerande metoder och att smidiga rutiner för deras användning är viktiga. Det behövs mer kunskap om smärtskattning för att kunna komplettera de erfarenheter som finns. För att förbättra kvaliteten bör likaså hänsyn tas till nackdelar med alltför stela arbetssätt för att inte den personliga kunskapen och viljan ska gå förlorad. Likaledes behöver verktygen förbättras. Slutsats Smärtskattning är ett komplext ämne. Sjuksköterskorna som idag utför smärtskattning på olika sätt anser att välfungerande, enkla verktyg tillsammans med fungerande lokala rutiner kring deras användning skulle kunna förbättra omvårdnaden i många fall. / Background Nurses are responsible for pain assessment in patients, a challenging task if the patient has a communicative impairment. To contribute to more knowledge regarding the present situation we identified a need to study nurses’ experiences regarding assessment of pain among these patients, and their thoughts around pain assessment as a nursing method. Aim The aim of the study was to illuminate nurses’ experiences of pain assessment in patients with impaired ability to communicate. Method Semi-structural interviews were conducted with nurses within different health care settings in Umeå. They were interpreted using a qualitative content analysis. Results The analysis identified experiences within eight categories in four domains. A central observation is that assessment needs to be conducted with good quality methods and that smooth routines regarding there use is crucial. Deeper knowledge about pain assessment need to complement the nurses’ experiences to improve quality, as well as recognising disadvantages with too strict routines need to be taken into consideration. The assessment tools also need further development. Conclusion Pain assessment is a complex issue. Nurses that are practicing this today reflects the view that well functioning tools together with functional routines regarding their use could help improve nursing in many cases.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-92722 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Lif, Björn, Modin, Olof |
| Publisher | Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds