Bakgrund: På en intensivvårdsavdelning kan det bli aktuellt att avbryta livsuppehållande behandling och inleda palliativ vård. Det är ofta närstående som får ta diskussionen med hälso- och sjukvården att avbryta livsuppehållande behandling eftersom patienten ofta är medvetslös på en intensivvårdsavdelning. Intensivvårdssjuksköterskorna ser sig som en viktig informationskälla till närstående när beslutet ska fattas. Syfte: Syftet med studien var att beskriva närståendes upplevelse av transitionen från kurativ- till palliativ vård på en intensivvårdsavdelning. Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie med induktiv ansats. Totalt elva artiklar inkluderades i resultatet med utgångspunkt av inklusions- och exklusionskriterier. För att analysera materialet och sammanställa det i ett resultat användes Bettany-Saltikovs analysmetod. Resultat: Det framkom att närstående behövde vissa förutsättningar för att hantera transitionen. Förutsättningarna innefattade att få information om patientens tillstånd och tid att förstå och acceptera situationen. De behövde också bevara hoppet och få tid för att ta avsked. Närstående upplevde att de fick ta ett ovilligt ansvar i beslutsprocessen som blev lättare att axla om det delades med andra. Närstående kände ett ansvar över att skydda patienten och förmedla dennes önskemål. Närstående var oförberedda på döden och försökte förbereda sig på att framtiden skulle förändras. Slutsats: Om intensivvårdssjuksköterskan har kunskap om hur närstående upplever transitionen från kurativ- till palliativ vård kan intensivvårdssjuksköterskan skapa en transitionsprocess som främjar hälsa och välbefinnande. / Bakgrund: På en intensivvårdsavdelning kan det vara aktuellt att avbryta livsuppehållande behandling och påbörja palliativ vård. Det är ofta nära anhöriga som har en diskussion med sjukvården om att avbryta livsuppehållande behandling eftersom patienten ofta är medvetslös på en intensivvårdsavdelning. Intensivvårdarna ser sig själva som en viktig informationskälla för anhöriga när beslutet ska fattas. Syfte: Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelse av övergången från bot- till palliativ vård i en intensivvård. Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie med ett induktivt förhållningssätt. Totalt elva artiklar ingick i resultaten utifrån inkluderings- och exkluderingskriterier. För att analysera materialet och sammanställa det till ett resultat användes Bettany-Saltikovs analysmetod. Resultat: Det framkom att nära anhöriga behövde vissa förutsättningar för att hantera övergången. Förutsättningarna inkluderade att få information om patientens tillstånd och tid att förstå och acceptera situationen. De behövde också behålla hoppet och ha tid att säga adjö. Nära anhöriga upplevde att de var tvungna att ta ett ovilligt ansvar i beslutsprocessen, som blev lättare att axla om det delades med andra. Anhöriga kände ett ansvar att skydda patienten och förmedla hans önskemål. Släktingar var oförberedda på döden och försökte förbereda sig för att framtiden skulle förändras. Slutsats: Om intensivvårdssjuksköterskan har kunskap om hur anhöriga upplever övergången från bot- till palliativ vård kan intensivvårdssjuksköterskan skapa en omställningsprocess som främjar hälsa och välbefinnande.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-113045 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Fransson, Maja, Raab-Obermayr, Ida |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), Hälso- och livsvetenskap, Hälso- och livsvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0558 seconds