Människor med kognitiva svårigheter är en bred målgrupp med varierande problematik. Forskning om målgruppen finns och intresset för målgruppen har ökat. Föräldrar med kognitiva svårigheter finns däremot inte omnämnda i någon större uträckning i forskningen. Den här studien är en litteraturstudie som fokuserar på föräldrar med kognitiva svårigheter och deras interaktion med förskola/skola. Den teoretiska utgångspunkten är socialkonstruktionism. Goffmans stigmateori används för att lyfta fram det komplexa i att leva med en funktionsnedsättning. Studien problematiserar faktorer som påverkar mötet och hur föräldrarna uppfattar interaktionen med förskolan/skolan. Lärarnas perspektiv får också ett visst utrymme men studien gör anspråk på att främst använda ett föräldraperspektiv. Föräldrarna strävar efter att uppfattas som normala människor där begreppet normala ska ses som något som är vanligt, något att jämföra något annat med. Målgruppen blir som föräldrar indelade i ett flertal kategorier av professionella. Den här studien lägger fokus på lärarnas kategorisering. Föräldrarnas sociala nätverk lyfts fram som betydande. Slutsatsen är att det i vissa interaktioner mellan föräldrar med kognitiva svårigheter och förskola/skola finns problem som grundar sig i oförståelse från båda parter. Detta skulle kunna minskas med ökad kunskap om människor med kognitiva svårigheter hos lärarkåren. / People with cognitive difficulties are a wide group with different kinds of problems. There are some researches about the group and the interest in doing research with this group has increased. But there is not so much research on the category as parents. This study is a literature review and the focus is on parents with cognitive difficulties and their interaction with preschool and school. The theoretic starting point is social constructionist. Goffman’s stigma concept is the analysis tool that is used to explain the complex in living with disabilities. The study analyses the kind of factors that affect the meeting and how the parents perceive the interaction. The teacher’s perspective is also presented although this study claims to use a parent perspective. Parents strive to be perceived as normal human. The concept of normal should be seen as something to compare anything else with. The group is as parents divided into a number of categories by professionals, in this study the focus is on teacher's categorizations. The importance of parents own social network is discussed. The conclusion is that in some cases there is a problem in the interaction between parents with cognitive difficulties and the teachers. This basically depends on lack of understanding from both sides. This could be reduced with increased knowledge about people with cognitive difficulties among teaching staff.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-216115 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Lindhöjd, Sol |
| Publisher | Uppsala universitet, Sociologiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0015 seconds