Return to search

Småbarnsföräldrars behov av föräldrastödsinsatser

<p><strong>Background </strong>During the child’s first year of life there is a continuous contact with the Child Health Services (CHS) and the parents feel confident and involved. After the first year, the visits to the CHS is reduced at the same time as the everyday life changes for the family as the child starts going to day-care and the parents often go back to work.</p><p><strong>Aim </strong>To examine what it is like being a parent to children aged one to five and what kind of parenting support parents of children aged one to five are in need of.</p><p><strong>Method</strong> Semi-structured interviews were used to interview 25 parents in 21 telephone interviews and one focus group with 4 parents. The recruiting of parents was done on site at one open day-care and with the help of CHS nurses in Sweden. There were 10 men and 15 women. The data was analysed thematically using Malterud’s model.</p><p><strong>Results</strong> The social network was seen as a vital part of the family life. Parents who had a small social network asked for more places for parents to meet other parents. The CHS was seen as a natural and self-evident partner during the child’s first year, but as the visits decreased the parents expressed a wish for the contact to continue. The open day-care was a much appreciated place of meeting where parents could meet other parents and exchange thoughts, ideas and experiences. The parents also saw the open day-care as a forum for continued parenting groups that focuses on the children’s different developmental stages. The parents asked for more freedom to choose for themselves and the possibility to influence their own situation in life and not being governed by the state as much.</p><p><strong>Conclusion</strong> Several parents asked for a continued contact with the CHS after the child’s first year. The parents wished that the open-day care be used both as a place of meeting for parents but also as an arena for continued parenting groups that focuses on the children’s developmental stages. Many parents ask for a greater flexibility and possibility for the family to decide for themselves the way they want to live.</p> / <p><strong>Bakgrund</strong> Fram till dess att ett barn fyller ett år finns en tät kontakt med barnhälsovården (BHV) där föräldrarna känner sig trygga och delaktiga. När barnet fyllt ett år avtar besöken samtidigt som vardagen för småbarnsfamiljen förändras; barnet börjar på dagis och föräldrarna återgår ofta i arbete.</p><p><strong>Syfte</strong> Att undersöka hur det är att vara förälder till barn i åldern ett till fem år och vilken typ av föräldrastödsinsatser föräldrar med barn i åldern ett till fem år känner behov av.</p><p><strong>Metod</strong> Tjugofem föräldrar med barn i åldern ett till fem år intervjuades i tjugoen telefonintervjuer och en fokusgrupp med fyra föräldrar. Det var tio män och femton kvinnor. Intervjuerna var semistrukturerade och analyserades tematiskt enligt Malteruds modell. Rekryteringen skedde med hjälp av BHV-sjuksköterskor runt om i Sverige samt på plats på en öppen förskola.</p><p><strong>Resultat</strong> Det sociala nätverkets betydelse för trygghet i föräldraskapet togs upp av många föräldrar, de föräldrar som hade ett litet socialt nät efterfrågade fler särskilda mötesplatser för föräldrar. Barnhälsovården var en självklar och naturlig partner under barnets första år, men när besöken avtog kände föräldrarna en saknad efter fortsatt kontakt. Öppna förskolan var en mycket uppskattad mötesplats där de kunde träffa andra föräldrar och utbyta tankar, idéer och erfarenheter. Föräldrarna såg även öppna förskolan som ett forum för fortsatta föräldragrupper som följer barnens olika utvecklingsfaser. Föräldrarna efterfrågade en större valfrihet och möjlighet att påverka sin egen livssituation, istället för att styras av staten.</p><p><strong>Slutsatser </strong>Flera föräldrar efterfrågar fortsatt kontakt med BHV även efter att barnet fyllt ett år.  De anser att öppna förskolan kunde användas både som en mötesplats och som arena för fortsatta föräldragrupper. Många föräldrar efterlyser också en större flexibilitet och möjlighet att som familj själva bestämma över sin livssituation.</p>

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:uu-125996
Date January 2010
CreatorsSmeds, Lisa
PublisherUppsala University, Department of Public Health and Caring Sciences
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, text

Page generated in 0.0131 seconds