Bakgrund: Partnerrelaterat våld och sexuellt våld är de vanligaste former av våld som drabbar kvinnor globalt. I Sverige polisanmäldes 23 200 fall av misshandel av kvinnor över 18 år under år 2020. Statistiken visar att våldsutsatta kvinnor använder sjukvården mer än icke-våldsutsatta kvinnor gör. Vårdgivaren bär ansvaret för att personalen inom hälso-och sjukvården har kunskap för att på bästa möjliga sätt hjälpa de våldsutsatta. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att utforska sjuksköterskors erfarenheter av att identifiera kvinnor utsatta för partnerrelaterat våld. Metod: En litteraturstudie genomfördes, baserad på åtta kvalitativa studier. Studierna återfanns i fyra databaser, Web of Science, PubMed, Cinahl och PsycInfo. Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier och åtta subkategorier. Huvudkategorierna var: 'Organisatoriska hinder' och 'Utmaningar i omvårdnad'. Konklusion: Sjuksköterskors tillvägagångssätt vid identifiering av partnerrelaterat våld brister. Det behövs bland annat ökad kunskap inom ämnet samt bättre förutsättningar inom organisationerna för att kunna identifiera och upptäcka partnerrelaterat våld. Vidare forskning behövs angående identifiering av partnerrelaterat våld för att öka chanserna att de våldsutsatta kvinnorna uppmärksammas. / Background: Intimate partner violence and sexual violence are the most common forms of violence that affect women globally. In Sweden, 23,200 cases of abuse of women over the age of 18 were reported in 2020. The statistics show that women exposed to intimate partner violence use healthcare more than non-abused women. The caregiver is responsible for ensuring that the staff in the health care have knowledge to help the victims in the best possible way. Aim: The aim of this literature study is to explore nurses' experiences of identifying women exposed to partner-related violence. Methods: A literature study was conducted, based on eight qualitative studies. The studies were found in four databases, Web of Science, PubMed, Cinahl and PsycInfo. Results: The analysis resulted in two main categories and eight subcategories. The main categories were: 'Organizational barriers' and 'Challenges in nursing'. Conclusion: Nurses' approaches in identifying intimate partner violence are flawed. Increased knowledge in the subject and better conditions within the organizations are needed to be able to identify and detect intimate partner violence. Further research is needed regarding the identification.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-195246 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Hasselmark, Alva, Strömberg Lundman, Sandra |
| Publisher | Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds