Det svenska transportsystemet är i dagsläget till stor del fossilberoende och efterfrågan på transporter förväntas öka det närmaste decennierna. En ökad efterfrågan på transporter genererar i sin tur ökade utsläpp, vilket medför negativa effekter på människors hälsa men även på miljön. För att nå uppsatta klimatmål måste trenden om ständigt ökade trafikvolymer brytas. Samhällsplanering och beteendeförändringar av det mer kraftfulla slaget är nödvändigt för att kunna skapa ett hållbart transportsystem. All utbyggnad av transportinfrastrukturen innebär långsiktiga konsekvenser, dels på grund av den omfattande påverkan det har på städers och regioners struktur men också för att de leder till ett ökat bilresande och därmed större klimatpåverkan. Drivkraften för externa handelsetableringar är stark, och det finns fortfarande många förespråkare som menar att dessa etableringar behövs för att utöka kommuners konkurrenskraft. När externa handelsområden och köpcentrum etableras ökar det totala trafikarbetet med personbil, vilket har en direkt proportionell ökning av koldioxidutsläpp. I Sverige finns inga politiska krav på hur planering av externa och halvexterna handelsetableringar ska utformas, och kommunerna är inte heller skyldiga att upprätta några policys kring dessa etableringar. Detta examensarbete har genom kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner i Gävleborgs län undersökt vilka drivkrafter och attityder som finns hos kommunerna vad gäller utveckling och planering av externa och halvexterna handelsetableringar. Ämnet har analyserats utifrån perspektiven tillgänglighet och hållbar utveckling, med stöd från det regionala hållbarhetsmålet om en fossilfri fordonsflotta år 2030, samt den svenska klimatlagen. Det som framkommit under intervjuerna är att det inte finns någon direkt drivkraft hos kommunerna att etablera nya externa handelsområden, men att det finns en vilja att fortsätta utveckla de redan existerande handelsområdena då dessa är viktiga för den lokala tillväxten. I Gävleborgs län prioriteras personbilen och är det vanligaste transportmedlet till länets externa och halvexterna handelsområden. Kommunerna arbetar med att förbättra tillgängligheten med kollektivtrafik, cykel och gång, men trots detta finns uppenbara brister och en medvetenhet om svårigheterna att få hållbara resemedel att bli de dominerande transportsätten till dessa områden. Mer kraftfulla metoder och åtgärder inom samhällsplanering och beteendeförändringar är nödvändigt för att kunna skapa ett hållbart transportsystem. Det kan uppnås genom att kombinera olika styrmedel och att förbättra samverkan inom såväl kommunerna som regionen i helhet. / The current Swedish transportation system is depending on fossil fuels and the demand for transportation is expected to increase in the coming decades. This will lead to increased emissions of greenhouse gases and other airborne pollutants, which have negative impacts both on human health and the environment. In order to achieve the national climate targets, the trend of constantly increasing traffic volumes must be slowed down. In order to create a sustainable transport system, radical changes in both community planning and behavioral changes are going to be necessary. All expansion of the transport infrastructure has long- term consequences, partly because of its extensive impact on the structure of cities and regions, but also because they can cause increased car travel and generate greater climate impacts. External trade agreements and the strive towards economic growth has a strong influence on traffic planning in the Swedish municipalities. When suburban retail districts and shopping centers are established, the total amount car traffic increases, which leads to increased carbon dioxide emissions. In Sweden, there are no political rules or guidelines on how external trade establishments should be planned, nor are the municipalities obliged to establish any such policies. Through a series of qualitative interviews with people in position of policy making in Gävleborg County, the present thesis investigated the driving forces and attitudes that exist in the municipalities regarding the development and planning of external establishments. The topic has been analyzed from the perspective of accessibility and sustainable development, supported by the regional sustainability goal of a fossil-free vehicle fleet in 2030, and the Swedish climate law. What emerged during the interviews is that there is no direct impetus for the municipalities to establish new external trade areas, but that there is a willingness to continue to develop the already existing ones, as they are deemed important for local growth. In the regional traffic planning, the passenger car is given priority, since it is the most commonly used means of transportation to and from the county’s suburban shopping districts. The municipalities are working to improve accessibility by public transport, bicycle and walking, but there is an awareness of the difficulties in making sustainable forms of travel the dominant transportation to these areas. More powerful methods and measures in community planning and behavior change are necessary to create a sustainable transport system. This can be achieved by combining different instruments and improving collaboration within both the municipalities and the region.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-32928 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Blom, Lisa, Fridh, Johanna |
| Publisher | Högskolan i Gävle, Miljövetenskap, Högskolan i Gävle, Miljövetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds