The society of today can’t manage without transportation. We need transports to getfood, to go to work and to create new products. The transportation ofgood is thus an important part in the function of the society and they’ll increase, bothin number and in amount. The efficiency of the transportation system isessential for us to be able to continue living as we are used to. The aim of this thesis has been to create a simplified representation of the variousways to efficient freight transportation. The problems have been to find outwhich factors that determine the conditions for an effective transport, which of thefactors that influence the effectiveness the most and if the carriers and theliterature have a similar picture of which these factors are. Four measures of transport efficiency have been used in the thesis; loading ratio, CO2 emissions, damage to the cargo and delivery precision. To obtain this, a study of literature and interviews with six carriers was carriedthrough. Different measures of transport efficiency and the factors that mayaffect them were discussed. A conceptual model was developed to provide anunderstanding of how the transportation of goods, traders and transportefficiency are interrelated. The various carriers agreed that the selected measures are relevant measures oftransportation efficiency. They agreed on some factors that may affect theperformance indicators and disagreed on some. The differing in their opinions coulddepend on the different types of goods they shipping and within differentregions.

Sociala hållbarhetsaspekter har blivit en viktig del av framtidens samhällsplanering. Utgångspunkten är att sätta människan i fokus och skapa möjligheter och förutsättningar till en god livskvalité. Ett välfungerande och rättvist transportsystem kan bidra till social hållbarhet och skapa bättre levnadsvillkor för människor. Ett välfungerande transportsystem bidrar med ökad tillgänglighet och mobilitet. Detta är en grundförutsättning för att vara delaktiga i samhället genom exempelvis tillgång till jobb, utbildning, bostad och service.  Denna studie tar sin utgångspunkt i tidigare forskning som påvisar att det finns tydliga samband mellan social exkludering och begränsad mobilitet, där socioekonomisk status har en påverkan på möjligheter och förutsättningar till transport och mobilitet. Studien riktar sig in på transportplaneringsprocesser och belyser vikten av ekonomiska och politiska intressen som har en påverkan på transportsatsningar. Syftet med detta arbete är att undersöka planeringsunderlaget för spårvägen i Lund utifrån ett rättviseperspektiv. Utifrån teorier kring transporteffektivitet, transporträttvisa, mobilitetsrättvisa och tillgänglighet definieras olika planeringslogiker som vidare identifieras i planeringsprocessen för Lund spårväg.  Den sammanfattande slutsatsen påvisar att varken transporträttvisa eller transporteffektivitet har varit dominerande planeringslogiker som vidare leder till en avsaknad av planeringslogiker inom mobilitet och tillgänglighet. Den bakomliggande ståndpunkten i planeringsprocessen i Lunds spårvägssatsning är marknadsföring och platsmaknadsföringens ekonomiska och politiska effekter.

Denna studie kretsar kring utmaningarna med att planera för ett transporteffektivt samhälle som beslutad policy för att hantera klimatförändringarna. Studien belyser hur problemformuleringar kring osäkerheter påverkar planeringen för transporteffektivitet med särskilt fokus på samspelet mellan offentliga aktörer som ansvarar för transportplaneringen. Genom en fallstudie av transportplanering på nationell nivå som här utgörs av Trafikverket, regional nivå i Västra Götalandsregionen och kommunal nivå i Göteborgs Stad visar studien hur synen på osäkerheter samt synergier på olika områden påverkar möjligheten till planering för transporteffektivitet. WPR bidrar till att belysa olika typer av problemformuleringar som påverkar åtgärdsval på olika nivåer inom transportplaneringen. Det visar bland annat att olika problemformuleringar som påverkas av de olika nivåernas ansvar och mandat ligger till grund för olika syn på osäkerhet som i sin tur påverkar motiveringen och planeringen för transporteffektiva åtgärder. Centrala utmaningar i planeringen för ett transporteffektivt samhälle är samspel mellan nationell, regional och kommunal nivå, ett prognosstyrt arbetssätt som förbiser osäkerheter, prioritering av samhällsekonomisk lönsamhet över miljö- och klimatmål samt att rådande bilnorm premierar tekniska lösningar över transporteffektivitet för att möta klimatutmaningarna.  Studien föreslår att det krävs ökat samspel gällande problemformuleringar kring osäkerheter mellan aktörer för att hantera dessa utmaningar. Slutsatserna är att framgångsrik planering för transporteffektivitet kräver gemensam definition, mål och arbetssätt som förstärker samspelet, samt en strategi som främjar synergieffekter som tar hänsyn till osäkerheter och till de unika behoven och begränsningarna för specifika sammanhang och aktörer på respektive nivå.

I transportbranschen finns behov av ett gemensamt och standardiserat mått för mätning av effektivitet och trots avancerade IT-system och moderna verktyg råder det idag avsaknad av detta. Transportföretagen behöver inte bara ta fram egna, interna mått utan också accepterade och vedertagna mått som kan användas för att kommunicera med kunder, myndigheter och andra externa intressenter. / The transportation industry is in need of a common and standardized measure for measuring the efficiency and despite advanced IT systems and modern tools, there is currently a lack of this. Carriers need not only to develop their own, internal dimensions, but also accepted and recognized measurements that can be used to communicate with customers, governments and other external stakeholders.

En växande urban befolkning påverkar förutsättningarna för transporter i städer genom ökad trängsel. På grund av den höga byggnadstakten genereras stora mängder berg- och jordmassor som leder till ett högt antal byggrelaterade transporter som påverkar klimatet genom koldioxidutsläpp och som försämrar luftkvaliteten. Enligt Sveriges miljömål ska klimatutsläppen från inrikes transporter minska med 70% till 2030. High Capacity Transport (HCT) möjliggör genom fler axlar en högre lastvikt. Ett HCT-införande leder till ökad transport- och kostnadseffektivitet, minskade CO2-utsläpp och kan genom användandet av färre men mer effektivt lastade lastbilar lösa problem såsom trafikköer. Ett hinder för HCT-användning är bärighetsklasser som reglerar bruttovikten för fordon på svenska vägar. Vidare ökar HCT-fordon belastningen på broar, och en oro finns angående ökat slitage på vägkroppen med HCT-fordon. Fördelarna med HCT är bland annat lägre transportkostnader och bränsleförbrukning per tonkm. De positiva effekterna av HCT kan dock motverkas av effekter såsom inducerad trafik, överflyttningseffekter, och ett ökat behov av investeringar i infrastrukturen. Långväga HCT-transporter har i stor utsträckning omfattats av forsknings- och utvecklingsinsatser, däremot är litteraturen om HCT i stora tätorter och över korta avstånd mer begränsad. Syftet med examensarbetet är att förstå HCTs roll i städers transportsystem och kartlägga dess för- och nackdelar samt möjligheter och svårigheter. Vidare är syftet att kvantifiera minskningen av CO2-utsläpp och den ökade transporteffektiviteten när HCT används för stadstransporter. Genom intervjuer, litteraturstudier och beräkningar som sammanställs i en SWOT-analys, bidrar studien på ett kvantitativt och kvalitativt sätt till ökad kunskap kring tunga HCT-fordon och deras användning i städer. En förstudie ligger till grunden för den kvantitativa delen av studien, där körningar med ett HCT-fordon och ett referensfordon genomfördes och datainsamling skedde. För att förhindra att intervjuobjekten påverkar innehållet i rapporten i för stor omfattning, genomfördes kompletterande litteraturstudier för att uppmärksamma andra perspektiv och bedömningar. Utifrån totalt 120 körningar beräknades medellasten och medelbränsleåtgången för HCT-fordonet. Dataunderlaget för lasten och ABba-förbrukningen för referensfordonet fanns inte längre tillgänglig på företaget och därför användes ett medelvärde från förstudien. Då det inte är känt om indatan till medelvärdena för referensfordonet är jämförbara med HCT-fordonet, utgör det en osäkerhet i rapporten. 2SammanfattningEn växande urban befolkning påverkar förutsättningarna för transporter i städer genom ökad trängsel. På grund av den höga byggnadstakten genereras stora mängder berg- och jordmassor som leder till ett högt antal byggrelaterade transporter som påverkar klimatet genom koldioxidutsläpp och som försämrar luftkvaliteten. Enligt Sveriges miljömål ska klimatutsläppen från inrikes transporter minska med 70% till 2030. High Capacity Transport (HCT) möjliggör genom fler axlar en högre lastvikt. Ett HCT-införande leder till ökad transport- och kostnadseffektivitet, minskade CO2-utsläpp och kan genom användandet av färre men mer effektivt lastade lastbilar lösa problem såsom trafikköer. Ett hinder för HCT-användning är bärighetsklasser som reglerar bruttovikten för fordon på svenska vägar. Vidare ökar HCT-fordon belastningen på broar, och en oro finns angående ökat slitage på vägkroppen med HCT-fordon. Fördelarna med HCT är bland annat lägre transportkostnader och bränsleförbrukning per tonkm. De positiva effekterna av HCT kan dock motverkas av effekter såsom inducerad trafik, överflyttningseffekter, och ett ökat behov av investeringar i infrastrukturen. Långväga HCT-transporter har i stor utsträckning omfattats av forsknings- och utvecklingsinsatser, däremot är litteraturen om HCT i stora tätorter och över korta avstånd mer begränsad.Syftet med examensarbetet är att förstå HCTs roll i städers transportsystem och kartlägga dess för- och nackdelar samt möjligheter och svårigheter. Vidare är syftet att kvantifiera minskningen av CO2-utsläpp och den ökade transporteffektiviteten när HCT används för stadstransporter. Genom intervjuer, litteraturstudier och beräkningar som sammanställs i en SWOT-analys, bidrar studien på ett kvantitativt och kvalitativt sätt till ökad kunskap kring tunga HCT-fordon och deras användning i städer. En förstudie ligger till grunden för den kvantitativa delen av studien, där körningar med ett HCT-fordon och ett referensfordon genomfördes och datainsamling skedde. För att förhindra att intervjuobjekten påverkar innehållet i rapporten i för stor omfattning, genomfördes kompletterande litteraturstudier för att uppmärksamma andra perspektiv och bedömningar. Utifrån totalt 120 körningar beräknades medellasten och medelbränsleåtgången för HCT-fordonet. Dataunderlaget för lasten och ABba-förbrukningen för referensfordonet fanns inte längre tillgänglig på företaget och därför användes ett medelvärde från förstudien. Då det inte är känt om indatan till medelvärdena för referensfordonet är jämförbara med HCT-fordonet, utgör det en osäkerhet i rapporten. Resultaten visar att tyngre HCT är ett lämpligt transportsätt i städer av jord- och bergmassor, då fordonet lämpar sig för viktbegränsat gods. Då färre lastbilar och transporter behövs med tunga HCT-fordon påverkas inte trafiksäkerheten negativt. Med färre transporter kan trafiken minskas, men då trafiken även beror på inducerad trafik och överflyttning, är det okänt hur trafiken i praktiken påverkas av HCT-användning i städer. Resultaten visar dock att myndigheter kan införa styrmedel för att minska effekten av inducerad trafik och överflyttning. Då överflyttning förväntas vara lägre i städer jämfört med längre transporter, förmodas att nettoeffekten är positiv, men detta bör prövas i vidare studier. Slutligen visar resultaten att om användningen av HCT frigör utrymme på en byggarbetsplats, som då utnyttjas till t.ex. on-site VMI, skulle produktiviteten öka. SWOT-analysen visar att kommuners vägnät är i sämre skick än det statliga vägnätet. Då kommunala väghållare har låg kunskap om vägnätets bärighet, underhållskostnaderna för högre BKs, och effekten av HCT, hindras användningen av HCT i städer. Därför rekommenderas fler tester i städer av tunga HCT, och även en inventering av det kommunala vägnätet. Det framlades under intervjuerna att det idag inte är möjligt att kravställa klimateffektiva transporter såsom HCT i offentlig upphandling, men att incitament gällande miljönytta och transporteffektivitet kan sättas upp, vilket skulle gagna mer effektiva transporter såsom HCT. SWOT-analysen visar slutligen att HCTs största möjligheter ligger i prognoserna om ett växande transportbehov, förarbrist och ökade transportkostnader, där HCT har möjlighet att åtgärda problemen genom sänkta transportkostnader och att färre förare behövs. / The urban population is growing which affects the transport in cities through increased congestion. Due to the high construction rate , large amounts of aggregate material is generated, leading to a high number of construction-related transports. Transport affects the climate through CO2-emissions and worsens air quality. According to Sweden's environmental targets, climate emissions from domestic transport must be reduced by 70% by 2030. High Capacity Transport (HCT) enables through more axles, a higher load weight. HCT seeks to increase transport and cost efficiency, reduce CO2-emissions and ease traffic jams through the use of fewer but more efficiently loaded trucks. An obstacle to HCT is load bearing classes which regulate vehicle's gross weight on Swedish roads. Furthermore, the load on bridges increases with HCT vehicles, and the concern includes increased wear on the road surface. The advantages of HCT include lower transport costs and fuel consumption. However, the positive effects can be counteracted by effects such as induced traffic, transfer from other modes of transport, and an increased need for infrastructure investments. Long-distance HCT transport has been largely covered by research, but the literature on HCT in urban areas and over short distances is more limited. The aim of the thesis is to understand HCT's role in urban transport systems and map its advantages and disadvantages as well as opportunities and difficulties. Furthermore, the aim is to quantify the reduction in CO2 emissions and the increased transport efficiency when HCT is used for urban transport. Through interviews, literature studies and calculations compiled in a SWOT analysis, the study contributes in a quantitative and qualitative way to increased knowledge about heavy HCT vehicles and their use in cities. A preliminary study is the basis for the quantitative part of the study, where runs with an HCT vehicle and a reference vehicle were carried out and data collection took place. In order to prevent the interviewees from influencing the content of the report to an excessive extent, supplementary literature studies were carried out to draw attention to other perspectives and assessments. The average load and average fuel consumption for the HCT vehicle is calculated based on a total of 120 runs. However, since the data for the load and ABba consumption for the reference vehicle was no longer available at the company, an average value taken from the preliminary study was used. As it is not known whether the inputs to the mean values for the reference vehicle are comparable to the HCT vehicle, this represents an uncertainty in the report. The results show that the heavier HCT is a suitable mode of transport in cities of soil and rock masses, as the vehicle is suitable for weight-limited goods. As fewer trucks and transports are needed with heavy HCT vehicles, traffic safety is not adversely affected. With fewer transports, traffic can be reduced, but as traffic also depends on induced traffic and transfer, it is unknown how traffic is affected in practice by HCT use in cities. However, the results show that authorities can introduce policy measures to reduce the effect of induced traffic and transfer. As transfer is expected to be lower in cities compared to longer transports, the net effect is assumed to be positive, but this should be tested in further studies. Finally, the results show that if the use of HCT frees up space on a construction site, which is then used for e.g. on-site VMI, productivity would increase. The SWOT analysis shows that municipalities' road network is in worse condition than the national road network. As municipalities have little knowledge of the load-bearing capacity of their roads, the maintenance costs of increasing the load bearing class, and the effect of HCT, the use of HCT in cities is hindered. Therefore, more tests in cities of heavy HCT are needed, and also an inventory of the municipal road network. The results show that it is not possible to require climate-efficient transport such as HCT in public procurement, but that incentives regarding environmental benefit and transport efficiency can be set up, which would benefit HCT. HCT's greatest opportunities lie in the forecasts of a growing transport need, driver shortage and increased transport costs, where HCT has the opportunity to remedy the problems through reduced transport costs and lesser need of drivers.

Syfte: Att undersöka de potentiella fördelarna vid implementering av Lean-baserade metoder för att möta prestanda, tillgänglighet och effektivitet i transportsystemet samt användningen av en varuflödesplan för att identifiera slöseri. Vidare, att observera hur fördelarna med en ruttoptimering kan minimera slöseri och reducera kostnader relaterade till transport samt minskningen av miljöutsläpp, stadsbuller och säkerhet. Metod och genomförande: För att uppnå syftet med denna studie och att besvara forskningsfrågorna har en fallstudie och en litteraturstudie kombinerats och genomförts. Fallstudien innehåller observationer och intervjuer som har genomförts för att samla in information om hur fallföretaget arbetar med transport dagligen, användningen av standardisering och effektivisering samt hantering av ruttplanering. Vidare har en implementering utförts av de föreslagna ruttoptimeringsmetoderna för att få större förståelse för de föreslagna metoderna och litteraturen. Slutligen har en analys och diskussion genomförts där de empiriska resultaten studerats och jämförts med litteraturstudien. Resultat: Genomförandet av Lean-baserade metoder för att identifiera och minska slöseri baserat på prestationsmätningsverktyg, såsom värdeflödekartläggning och användningen av ruttoptimering, har visat flera fördelar. De identifierade fördelarna var kortare körtider för chaufförerna, en minskad total kilometersträcka, en mer optimerad fyllnadsgrad i lastbilarna samt mer effektiv tid vid lastning och lossning av gods. Den sistnämna fördelen påverkar främst tillgängligheten och prestandan av den totala fordon- och chaufförseffektiviteten. En del av fördelarna var tolkbara i monetära termer för att ge insikt om hur de eventuella kostnadsbesparingarna. Rekommendationer: För att få bättre och mer djupgående resultat i framtida studier, föreslås att: fallföretaget kartlägger alla transporter som utförs för att bedöma lönsamheten i vissa körrutter samt för att undersöka hur all transport kan uppdelas geografiskt med hjälp av presenterat material i denna studie; noggrannare observationer av förare under andra veckodagar för att identifiera ytterligare problemområden och förbättringsmöjligheter; standardisera och implementera Lean metoder i närliggande processer i verksamheten för fortsatt strävan efter en lönsam verksamhet, till exempel genom att granska mottagandet av varor från leverantörer och utvärdera möjligheten med att ha lokala leverantörer; slutligen, all personal ska utbilda sig inom Lean och standardiserat arbete för att ytterligare eliminera och minska interna NIT-aktiviteter, såsom väntetid. / Purpose: To explore the possible benefits with the implementation of Lean methods to measure performance, availability and efficiency in transportation, including the use of a value stream map to identify waste. Furthermore, to observe how the benefits with a route optimization eventually can minimize waste and reduce costs related to transportation as well as the reduction of environmental emissions, urban noise and security. Methodology: To achieve the purpose of this study and to solve the research questions, a case study and a literature study has been combined and carried out. The case study contains observations and interviews which has been executed in order to gather information related to how the case-company work with transportation on a daily basis, the usage of standardization and the management of route planning. Moreover, an implementation of the proposed route optimizations has been executed with the purpose of gaining knowledge related to the outcome. Finally, an analysis and discussion has been performed where the empirical results are studied and compared with the literature findings. Findings: The implementation of Lean methods to identify and reduce waste based on performance measuring tools, such as value stream mapping and the use of route optimization, showed several advantages. The identified advantages were shorter driving schedules for the chauffeurs, a reduced overall mile distance, a more optimal degree of filling in the driver trucks and more efficient time spent while loading and unloading the trucks. The last advantage mainly affecting the availability and performance of the overall vehicle efficiency. Some of the advantages were interpretable into monetary terms in order to provide an insight into any cost savings. Recommendations: To gain better and more profound results in any further studies, it is suggested that: the case company map out all transports carried out in order to assess the profitability of certain driving routes, as well as to examine how all transport can be geographically divided using the presented material in this study; more thorough observations of drivers during other weekdays to further identify problem areas and improvement opportunities ought to be done; standardization and implementation of Lean methods in related processes in the company for continued pursuit of profitable operations. For example, by reviewing the receipt of goods from suppliers and reviewing the option of having local suppliers; lastly, all staff gets training and education of Lean methods and standardized work for additional elimination and reduction of internal NIT activities, such as waiting time.

Det svenska transportsystemet är i dagsläget till stor del fossilberoende och efterfrågan på transporter förväntas öka det närmaste decennierna. En ökad efterfrågan på transporter genererar i sin tur ökade utsläpp, vilket medför negativa effekter på människors hälsa men även på miljön. För att nå uppsatta klimatmål måste trenden om ständigt ökade trafikvolymer brytas. Samhällsplanering och beteendeförändringar av det mer kraftfulla slaget är nödvändigt för att kunna skapa ett hållbart transportsystem. All utbyggnad av transportinfrastrukturen innebär långsiktiga konsekvenser, dels på grund av den omfattande påverkan det har på städers och regioners struktur men också för att de leder till ett ökat bilresande och därmed större klimatpåverkan. Drivkraften för externa handelsetableringar är stark, och det finns fortfarande många förespråkare som menar att dessa etableringar behövs för att utöka kommuners konkurrenskraft. När externa handelsområden och köpcentrum etableras ökar det totala trafikarbetet med personbil, vilket har en direkt proportionell ökning av koldioxidutsläpp. I Sverige finns inga politiska krav på hur planering av externa och halvexterna handelsetableringar ska utformas, och kommunerna är inte heller skyldiga att upprätta några policys kring dessa etableringar. Detta examensarbete har genom kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner i Gävleborgs län undersökt vilka drivkrafter och attityder som finns hos kommunerna vad gäller utveckling och planering av externa och halvexterna handelsetableringar. Ämnet har analyserats utifrån perspektiven tillgänglighet och hållbar utveckling, med stöd från det regionala hållbarhetsmålet om en fossilfri fordonsflotta år 2030, samt den svenska klimatlagen. Det som framkommit under intervjuerna är att det inte finns någon direkt drivkraft hos kommunerna att etablera nya externa handelsområden, men att det finns en vilja att fortsätta utveckla de redan existerande handelsområdena då dessa är viktiga för den lokala tillväxten. I Gävleborgs län prioriteras personbilen och är det vanligaste transportmedlet till länets externa och halvexterna handelsområden. Kommunerna arbetar med att förbättra tillgängligheten med kollektivtrafik, cykel och gång, men trots detta finns uppenbara brister och en medvetenhet om svårigheterna att få hållbara resemedel att bli de dominerande transportsätten till dessa områden. Mer kraftfulla metoder och åtgärder inom samhällsplanering och beteendeförändringar är nödvändigt för att kunna skapa ett hållbart transportsystem. Det kan uppnås genom att kombinera olika styrmedel och att förbättra samverkan inom såväl kommunerna som regionen i helhet. / The current Swedish transportation system is depending on fossil fuels and the demand for transportation is expected to increase in the coming decades. This will lead to increased emissions of greenhouse gases and other airborne pollutants, which have negative impacts both on human health and the environment. In order to achieve the national climate targets, the trend of constantly increasing traffic volumes must be slowed down. In order to create a sustainable transport system, radical changes in both community planning and behavioral changes are going to be necessary. All expansion of the transport infrastructure has long- term consequences, partly because of its extensive impact on the structure of cities and regions, but also because they can cause increased car travel and generate greater climate impacts. External trade agreements and the strive towards economic growth has a strong influence on traffic planning in the Swedish municipalities. When suburban retail districts and shopping centers are established, the total amount car traffic increases, which leads to increased carbon dioxide emissions. In Sweden, there are no political rules or guidelines on how external trade establishments should be planned, nor are the municipalities obliged to establish any such policies. Through a series of qualitative interviews with people in position of policy making in Gävleborg County, the present thesis investigated the driving forces and attitudes that exist in the municipalities regarding the development and planning of external establishments. The topic has been analyzed from the perspective of accessibility and sustainable development, supported by the regional sustainability goal of a fossil-free vehicle fleet in 2030, and the Swedish climate law. What emerged during the interviews is that there is no direct impetus for the municipalities to establish new external trade areas, but that there is a willingness to continue to develop the already existing ones, as they are deemed important for local growth. In the regional traffic planning, the passenger car is given priority, since it is the most commonly used means of transportation to and from the county’s suburban shopping districts. The municipalities are working to improve accessibility by public transport, bicycle and walking, but there is an awareness of the difficulties in making sustainable forms of travel the dominant transportation to these areas. More powerful methods and measures in community planning and behavior change are necessary to create a sustainable transport system. This can be achieved by combining different instruments and improving collaboration within both the municipalities and the region.