En växande urban befolkning påverkar förutsättningarna för transporter i städer genom ökad trängsel. På grund av den höga byggnadstakten genereras stora mängder berg- och jordmassor som leder till ett högt antal byggrelaterade transporter som påverkar klimatet genom koldioxidutsläpp och som försämrar luftkvaliteten. Enligt Sveriges miljömål ska klimatutsläppen från inrikes transporter minska med 70% till 2030. High Capacity Transport (HCT) möjliggör genom fler axlar en högre lastvikt. Ett HCT-införande leder till ökad transport- och kostnadseffektivitet, minskade CO2-utsläpp och kan genom användandet av färre men mer effektivt lastade lastbilar lösa problem såsom trafikköer. Ett hinder för HCT-användning är bärighetsklasser som reglerar bruttovikten för fordon på svenska vägar. Vidare ökar HCT-fordon belastningen på broar, och en oro finns angående ökat slitage på vägkroppen med HCT-fordon. Fördelarna med HCT är bland annat lägre transportkostnader och bränsleförbrukning per tonkm. De positiva effekterna av HCT kan dock motverkas av effekter såsom inducerad trafik, överflyttningseffekter, och ett ökat behov av investeringar i infrastrukturen. Långväga HCT-transporter har i stor utsträckning omfattats av forsknings- och utvecklingsinsatser, däremot är litteraturen om HCT i stora tätorter och över korta avstånd mer begränsad. Syftet med examensarbetet är att förstå HCTs roll i städers transportsystem och kartlägga dess för- och nackdelar samt möjligheter och svårigheter. Vidare är syftet att kvantifiera minskningen av CO2-utsläpp och den ökade transporteffektiviteten när HCT används för stadstransporter. Genom intervjuer, litteraturstudier och beräkningar som sammanställs i en SWOT-analys, bidrar studien på ett kvantitativt och kvalitativt sätt till ökad kunskap kring tunga HCT-fordon och deras användning i städer. En förstudie ligger till grunden för den kvantitativa delen av studien, där körningar med ett HCT-fordon och ett referensfordon genomfördes och datainsamling skedde. För att förhindra att intervjuobjekten påverkar innehållet i rapporten i för stor omfattning, genomfördes kompletterande litteraturstudier för att uppmärksamma andra perspektiv och bedömningar. Utifrån totalt 120 körningar beräknades medellasten och medelbränsleåtgången för HCT-fordonet. Dataunderlaget för lasten och ABba-förbrukningen för referensfordonet fanns inte längre tillgänglig på företaget och därför användes ett medelvärde från förstudien. Då det inte är känt om indatan till medelvärdena för referensfordonet är jämförbara med HCT-fordonet, utgör det en osäkerhet i rapporten. 2SammanfattningEn växande urban befolkning påverkar förutsättningarna för transporter i städer genom ökad trängsel. På grund av den höga byggnadstakten genereras stora mängder berg- och jordmassor som leder till ett högt antal byggrelaterade transporter som påverkar klimatet genom koldioxidutsläpp och som försämrar luftkvaliteten. Enligt Sveriges miljömål ska klimatutsläppen från inrikes transporter minska med 70% till 2030. High Capacity Transport (HCT) möjliggör genom fler axlar en högre lastvikt. Ett HCT-införande leder till ökad transport- och kostnadseffektivitet, minskade CO2-utsläpp och kan genom användandet av färre men mer effektivt lastade lastbilar lösa problem såsom trafikköer. Ett hinder för HCT-användning är bärighetsklasser som reglerar bruttovikten för fordon på svenska vägar. Vidare ökar HCT-fordon belastningen på broar, och en oro finns angående ökat slitage på vägkroppen med HCT-fordon. Fördelarna med HCT är bland annat lägre transportkostnader och bränsleförbrukning per tonkm. De positiva effekterna av HCT kan dock motverkas av effekter såsom inducerad trafik, överflyttningseffekter, och ett ökat behov av investeringar i infrastrukturen. Långväga HCT-transporter har i stor utsträckning omfattats av forsknings- och utvecklingsinsatser, däremot är litteraturen om HCT i stora tätorter och över korta avstånd mer begränsad.Syftet med examensarbetet är att förstå HCTs roll i städers transportsystem och kartlägga dess för- och nackdelar samt möjligheter och svårigheter. Vidare är syftet att kvantifiera minskningen av CO2-utsläpp och den ökade transporteffektiviteten när HCT används för stadstransporter. Genom intervjuer, litteraturstudier och beräkningar som sammanställs i en SWOT-analys, bidrar studien på ett kvantitativt och kvalitativt sätt till ökad kunskap kring tunga HCT-fordon och deras användning i städer. En förstudie ligger till grunden för den kvantitativa delen av studien, där körningar med ett HCT-fordon och ett referensfordon genomfördes och datainsamling skedde. För att förhindra att intervjuobjekten påverkar innehållet i rapporten i för stor omfattning, genomfördes kompletterande litteraturstudier för att uppmärksamma andra perspektiv och bedömningar. Utifrån totalt 120 körningar beräknades medellasten och medelbränsleåtgången för HCT-fordonet. Dataunderlaget för lasten och ABba-förbrukningen för referensfordonet fanns inte längre tillgänglig på företaget och därför användes ett medelvärde från förstudien. Då det inte är känt om indatan till medelvärdena för referensfordonet är jämförbara med HCT-fordonet, utgör det en osäkerhet i rapporten. Resultaten visar att tyngre HCT är ett lämpligt transportsätt i städer av jord- och bergmassor, då fordonet lämpar sig för viktbegränsat gods. Då färre lastbilar och transporter behövs med tunga HCT-fordon påverkas inte trafiksäkerheten negativt. Med färre transporter kan trafiken minskas, men då trafiken även beror på inducerad trafik och överflyttning, är det okänt hur trafiken i praktiken påverkas av HCT-användning i städer. Resultaten visar dock att myndigheter kan införa styrmedel för att minska effekten av inducerad trafik och överflyttning. Då överflyttning förväntas vara lägre i städer jämfört med längre transporter, förmodas att nettoeffekten är positiv, men detta bör prövas i vidare studier. Slutligen visar resultaten att om användningen av HCT frigör utrymme på en byggarbetsplats, som då utnyttjas till t.ex. on-site VMI, skulle produktiviteten öka. SWOT-analysen visar att kommuners vägnät är i sämre skick än det statliga vägnätet. Då kommunala väghållare har låg kunskap om vägnätets bärighet, underhållskostnaderna för högre BKs, och effekten av HCT, hindras användningen av HCT i städer. Därför rekommenderas fler tester i städer av tunga HCT, och även en inventering av det kommunala vägnätet. Det framlades under intervjuerna att det idag inte är möjligt att kravställa klimateffektiva transporter såsom HCT i offentlig upphandling, men att incitament gällande miljönytta och transporteffektivitet kan sättas upp, vilket skulle gagna mer effektiva transporter såsom HCT. SWOT-analysen visar slutligen att HCTs största möjligheter ligger i prognoserna om ett växande transportbehov, förarbrist och ökade transportkostnader, där HCT har möjlighet att åtgärda problemen genom sänkta transportkostnader och att färre förare behövs. / The urban population is growing which affects the transport in cities through increased congestion. Due to the high construction rate , large amounts of aggregate material is generated, leading to a high number of construction-related transports. Transport affects the climate through CO2-emissions and worsens air quality. According to Sweden's environmental targets, climate emissions from domestic transport must be reduced by 70% by 2030. High Capacity Transport (HCT) enables through more axles, a higher load weight. HCT seeks to increase transport and cost efficiency, reduce CO2-emissions and ease traffic jams through the use of fewer but more efficiently loaded trucks. An obstacle to HCT is load bearing classes which regulate vehicle's gross weight on Swedish roads. Furthermore, the load on bridges increases with HCT vehicles, and the concern includes increased wear on the road surface. The advantages of HCT include lower transport costs and fuel consumption. However, the positive effects can be counteracted by effects such as induced traffic, transfer from other modes of transport, and an increased need for infrastructure investments. Long-distance HCT transport has been largely covered by research, but the literature on HCT in urban areas and over short distances is more limited. The aim of the thesis is to understand HCT's role in urban transport systems and map its advantages and disadvantages as well as opportunities and difficulties. Furthermore, the aim is to quantify the reduction in CO2 emissions and the increased transport efficiency when HCT is used for urban transport. Through interviews, literature studies and calculations compiled in a SWOT analysis, the study contributes in a quantitative and qualitative way to increased knowledge about heavy HCT vehicles and their use in cities. A preliminary study is the basis for the quantitative part of the study, where runs with an HCT vehicle and a reference vehicle were carried out and data collection took place. In order to prevent the interviewees from influencing the content of the report to an excessive extent, supplementary literature studies were carried out to draw attention to other perspectives and assessments. The average load and average fuel consumption for the HCT vehicle is calculated based on a total of 120 runs. However, since the data for the load and ABba consumption for the reference vehicle was no longer available at the company, an average value taken from the preliminary study was used. As it is not known whether the inputs to the mean values for the reference vehicle are comparable to the HCT vehicle, this represents an uncertainty in the report. The results show that the heavier HCT is a suitable mode of transport in cities of soil and rock masses, as the vehicle is suitable for weight-limited goods. As fewer trucks and transports are needed with heavy HCT vehicles, traffic safety is not adversely affected. With fewer transports, traffic can be reduced, but as traffic also depends on induced traffic and transfer, it is unknown how traffic is affected in practice by HCT use in cities. However, the results show that authorities can introduce policy measures to reduce the effect of induced traffic and transfer. As transfer is expected to be lower in cities compared to longer transports, the net effect is assumed to be positive, but this should be tested in further studies. Finally, the results show that if the use of HCT frees up space on a construction site, which is then used for e.g. on-site VMI, productivity would increase. The SWOT analysis shows that municipalities' road network is in worse condition than the national road network. As municipalities have little knowledge of the load-bearing capacity of their roads, the maintenance costs of increasing the load bearing class, and the effect of HCT, the use of HCT in cities is hindered. Therefore, more tests in cities of heavy HCT are needed, and also an inventory of the municipal road network. The results show that it is not possible to require climate-efficient transport such as HCT in public procurement, but that incentives regarding environmental benefit and transport efficiency can be set up, which would benefit HCT. HCT's greatest opportunities lie in the forecasts of a growing transport need, driver shortage and increased transport costs, where HCT has the opportunity to remedy the problems through reduced transport costs and lesser need of drivers.

The Swedish government is planning to increase the maximum vehicle gross load regulations on parts of the national roads from the present 60 t, for the load carrying capacity class BK1, to 74 t, for the proposed new load carrying capacity class BK4. The initial implementation of the new load carrying capacity class for 74 t vehicles will only regard major highways and important roads, however, at a later stage the plan is to implement the new BK4 class on the full current BK1 road network. The biggest obstacle which arises when implementing these increased traffic loads is insufficient load carrying capacity for the bridges on the road network.   Thus, the objective of this thesis is to examine and analyze the effects of the increased traffic loads on Swedish road bridges. In order to identify the structural effects of the load increase, and draw general conclusions regarding the effects on the bridge network as a whole, a case study with load carrying capacity calculations is carried out on a two-span concrete slab fram bridge at a highway interchange in Värö in western Sweden. The bridge is classified as critical by Trafikverket. The load carrying capacity calculation is carried out using the Swedish standards, in which maximum load values for the axle load, A, and the bogie load, B, is calculated.   The load effects acting on the bridge are calculated using the finite element software BRIGADE/Standard, with input traffic A and B loads amounting to 12 t and 21 t respectively for the new BK4 class and to 12 t and 18 t respectively for class BK1. In addition to the load carrying capacity calculations with BK4 traffic loads, a comparison is carried out between the results obtained when using the axle- and bogie loads from the BK1 versus the BK4 load carrying capacity class in the load carrying capacity calculations.   The load carrying capacity calculations performed on the studied bridge shows that the capacity of the bridge, both in regards to moment and shear force, is insufficient to meet the new, increased, BK4 A/B – requirements. The critical A/B – values for the whole bridge are 17 t and 18 t respectively, to be compared with the required 12- and 21 t limit for the new BK4 load carrying capacity class, thus, making the load carrying capacity of the bridge inadequate. The critical A/B – values appear for the longitudinal shear force load case at the point where the shear force reinforcement over the column support ends. Moreover, the difference between the results obtained when using the BK1 versus the BK4 traffic loads in the calculations were found to be negligible.   Due to the differing properties and characteristics of each individual bridge on the Swedish road network it is difficult to make general statements regarding the effects of the increased traffic loads on the bridge network as a whole. Specific load carrying capacity calculations will need to be performed on each individual bridge in order to evaluate its capability to withstand the new increased BK4 traffic load. However, capacity calculations regarding the BK1 load carrying capacity class can, with sufficient accuracy, be used to evaluate the capability of a bridge to withstand the increased traffic loads in the BK4 load carrying capacity class, thus, making it easier to evaluate the strengthening needs for the bridge network as a whole. / Sveriges regering planerar en utökning av den maximalt tillåtna bruttovikten för fordon på delar av det allmänna vägnätet från den nuvarande begränsningen på 60 t, för bärighetsklass BK1, till 74 t, för den nya föreslagna bärighetsklassen BK4. I det första skedet kommer den nya bärighetsklassen, för fordon med bruttovikt upp till 74 t, bara att implementeras på stora motorvägar och andra ur transportsynpunkt viktiga vägar, men, i ett senare skede finns också planer på att implementera den nya bärighetsklassen, BK4, på hela det nuvarande BK1 vägnätet. Det största problemet som förväntas uppkomma under införandet av de nya, ökade, trafiklasterna är otillräcklig bärighet på vägnätets broar.   Således är målet med denna uppsats att undersöka och analysera effekterna av dessa ökade trafiklaster för broar på det Svenska vägnätet. För att identifiera effekterna, och dra generella slutsatser, gällande denna ökade trafiklast för broarna på det Svenska vägnätet i sin helhet kommer en fallstudie med bärighetsberäkningar utföras på en plattrambro vid trafikplats Värö - en bro som Trafikverket bedömer som kritisk. Bärighetsberäkningen utförs enligt svenska standarder, där maximala tillåtna värden på axellasten, A, och bogielasten, B, beräknas.   Lasteffekterna som verkar på bron beräknas med hjälp finita element programvaran BRIGADE/Standard med trafiklaster, A och B, som uppgår till 12  respektive 21 t för den nya BK4 bärighetsklassen och 12 respektive 18 t för bärighetsklass BK1. Som tillägg till bärighetsberäkningarna med BK4 laster utförs också en jämförelse av resultaten som uppkommer när axel- och bogielasterna från BK1 respektive BK4 används i beräkningarna.    Bärighetsberäkningarna på den studerade bron visar att brons kapacitet, både gällande moment och tvärkraft, är otillräcklig när den belastas med de ökade BK4 trafiklasterna. De kritiska A- och B- värdena för bron är 17 respektive 18 t, värden som skall jämföras med kraven på 12 respektive 21 t för den nya bärighetsklassen BK4 – därmed är brons bärighet otillräcklig. De kritiska A- och B-värdena för bron uppkommer för lastfallet med longitudinell tvärkraft vid punkten där tvärkraftsarmeringen över mittstödet slutar verka. Jämförelsen mellan beräkningsresultaten som uppkom med trafiklaster enligt BK1 respektive BK4 visade att skillnaden mellan beräkningsresultaten var försumbar.   På grund av de varierande egenskaperna hos varje enskild bro på det Svenska vägnätet är det svårt att dra generella slutsatser gällande effekterna av lastökningen för vägnätet som helhet. Specifika bärighetsberäkningar måste utföras på varje individuell bro för att kunna utvärdera dess kapacitet att klara av de nya, ökade, BK4 trafiklasterna. Emellertid kan bärighetsberäkningar som beträffar bärighetsklassen BK1, med tillräcklig tillförlitlighet, användas för att bedöma en bros möjlighet att motstå de ökade trafiklasterna i den nya bärighetsklassen BK4, vilket förenklar utvärderingen av vilka broar som kräver förstärkning.