<p>Syftet med föreliggande litteraturstudie var att sammanställa aktuell forskning och därmed beskriva patienters uppfattningar och upplevelser av vårdmiljön. Artikelsökningen genomfördes i databasen MedLine (via PubMed) och kompletterades med manuell sökning i valda källors litteraturlistor. Elva artiklar som motsvarade studiens syfte granskades och resultatet sammanställdes enligt Katie Erikssons syn på miljö. Under den andliga miljön sorterades kategorin <em>naturen utanför</em>. Under den psykosociala miljön sorterades kategorierna <em>estetiken – avspeglar vården, välkomnande miljöer, vårdmiljöns betydelse för en bevarad integritet, hemlika miljöer </em>samt <em>sjuksköterskan – en del av vårdmiljön</em>. Under den fysiska miljön sorterades kategorierna <em>ljus, ljud och lukt, enkel- och flerbäddssalar</em> samt <em>aktiviteter</em>. Resultatet visade att närheten till naturen ansågs främja vården, vilket även god estetik samt välkomnande miljöer gjorde. Vårdmiljön visade sig ha möjligheter att främja känslan av en bevarad integritet, framförallt gällande vistelse i enkel- eller flerbäddssalar. En hemlik miljö där patienter kunde känna igen sig, påvisades inge trygghet och personlig kontroll. Sjuksköterskan ansågs ha stor möjlighet att påverka huruvida vårdmiljön uppfattades som positiv eller negativ. Resultatet visade att omvårdnadsteoretikernas tankar kring miljöbegreppet från 1800 och 1900 - talet fortfarande är aktuella. Då det ständigt sker en förändring i samhället och missnöje framkommer angående vårdmiljön är fortsatt forskning inom området nödvändigt.</p> / <p>The aim of the literature review was to compile current research and thus describe patients’ perceptions and experiences of the care environment. Browse were conducted through the database MedLine (PubMed) and supplemented with manual search in the reference lists. Eleven articles representing the study purpose was reviewed and the results were compiled according to Katie Eriksson’s approach of the environment. In the spiritual environment the category <em>nature</em> was included. In the psychosocial environment the categories <em>aesthetics</em> <em>- reflecting care, welcoming environments, the care environments’ importance for preserved integrity, home-like environments, </em>and<em> the nurse - a part of the care environment</em> was included. Under the physical environment the categories <em>lighting, sound and smell, single-and multi-bed rooms </em>and<em> activities</em> were included. The result showed that being close to nature was considered facilitate the care, which also good aesthetics and welcoming environments did. The care environment was shown to have opportunities to promote a feeling of preserved integrity, especially stays in single or multi-bed rooms. A home-like environment, where patients could recognize themselves, was considered secure. The nurse was reported to influence the care environment in both a positive and a negative direction. Finally, the result shows that the nursing theorist’s views of the environment from 1800 - 1900s, still are in question. However, the society is constantly changing and dissatisfaction about the care environment have been reported, further research is necessary.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:hig-6713 |
| Date | January 2010 |
| Creators | Olsson, Johanna, Berggren, Sara |
| Publisher | University of Gävle, Faculty of Health and Occupational Studies, University of Gävle, Faculty of Health and Occupational Studies |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0015 seconds