Under covid-19-pandemin sänkte den svenska regeringen arbetsgivaravgiften för arbetstagare i åldrarna19–23 år. Denna uppsats studerar effekten av denna sänkning på sysselsättning under åren 2020–2022,utifrån registerdata från svenska myndigheter. Genom två difference-in-difference-modeller, jämför jagdels sysselsättningsgraden för 20–24-åringar mot sysselsättningsgraden hos 25–29-åringar, delssysselsättningen i branscher med hög andel anställda i åldrarna 20–24 år mot sysselsättningen ibranscher med en medelhög andel anställda i åldrarna 20–24 år. Jag finner ett positiv samband mellanreformen och sysselsättning i behandlingsgruppen under reformperioden. Resultaten indikerar att sänktaarbetsgivaravgifter ökade sysselsättningsgraden för 20–24-åringar med 1,0–1,7 procentenheter, ochökade sysselsättningen i branscher med en hög andel anställda i åldrarna 20–24 år med 2,3 procent. Atteffekten är större med branschmodellen stärker också tidigare slutsatser att subventioner riktade motspecifika grupper på arbetsmarknaden påverkar den gynnade gruppen heterogent, och inte likartat påhela arbetsmarknaden. Jag finner även i strid med tidigare forskning, en tydlig positiv effekt försysselsättningen hos utrikesfödda. / During the Covid-19 pandemic the Swedish government lowered payroll taxes for employees aged 19to 23 years old. This thesis studies the effect of these lowered payroll taxes on employment during theyears 2020–2022, using register data from Swedish tax collecting and social service agencies. Usingtwo difference-in-difference models, I firstly compare the employment rate for 20–24-year-olds to theemployment rate for 25–29-years-olds, and secondly compare employment in industries with a highshare of 20–24 years old employees to industries with a medium share of 20–24 years old employees. Ifind a small, positive correlation between the reform and employment in the targeted groups during thereform period. These results indicate that lowered payroll taxes increased the employment rate for 20–24-year-olds by 1.0–1.7 percentage points, and increased employment in industries with a large shareof 20–24-year-old workers by 2.3 percent. The fact the effect is larger using the industry analysissupports previous conclusions that subsidies targeted at specific groups on the labour market affectsthe favoured group heterogeneously, and not equally across the labour market. I also find, contrary toprevious research, a clear effect on employment for foreign born workers.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-507132 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Åkerman, Daniel |
| Publisher | Uppsala universitet, Nationalekonomiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0033 seconds