Syftet med studien är att undersöka hur förskolechefer och förskollärare uppfattar den pedagogiska utvecklingstiden samt vilka uppfattningar de har gällande dess betydelse för verksamheten. Den fenomenografiska metodansatsen användes som inspiration för att undersöka respondenternas uppfattningar. Fyra semistrukturerade intervjuer utfördes med två förskolechefer och två förskollärare. Studiens resultat visar att den pedagogiska utvecklingstiden innefattar ett flertal aspekter, däribland dokumentationsarbete, föräldramöten, utvecklingssamtal, kompetensutveckling, enskild planering såväl som arbetslagsplanering. Slutsatsen som kan dras är att pedagogisk utvecklingstid gynnar förskollärares förutsättningar för att planera sin undervisning i förskolan då den schemalagda tiden möjliggör uppföljning, utvärdering och utveckling av det pedagogiska arbetet. Dock används en stor del av tiden till att hantera administrativa och strukturerande arbetsuppgifter vilket förhindrar förskollärarna från att utnyttja en majoritet av den pedagogiska utvecklingstiden som den är ämnad för.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mdh-35759 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Loqvist, Emelie |
| Publisher | Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/epub+zip |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | LÄRARUTBILDNINGEN, |
Page generated in 0.0021 seconds