Studien syftar till att granska och belysa medarbetarsamtalets intentioner, praktiker och konsekvenser i svenska offentliga organisationer. Medarbetarsamtalet granskas utifrån hur det framställs i organisationernas dokumentation på olika nivåer i offentlig förvaltning. Då medarbetarsamtalet har kommit att tas alltmer för givet som ett inslag i det svenska arbetslivet, har vi eftersträvat en kritisk blick på fenomenet. Studiens fyra frågeställningar utgörs av: Vilken är den institutionaliserade formen för medarbetarsamtal utifrån dokumenten? Hur motiveras medarbetarsamtal i dokumenten? Vilka önskvärda ideal och vilken normering av synen på medarbetaren framkommer i medarbetarsamtalet? På vilket sätt kommer styrning och ledarskap till uttryck i samband med medarbetarsamtalet? Vid en översikt av litteraturen på området finns det studier som fokuserar på hur medarbetarsamtalet bäst utformas och gör som mest nytta. Det verkar här finnas ett antagande om att medarbetarsamtalet fyller olika viktiga syften för organisationen, chefen eller medarbetaren - bara det genomförs på rätt sätt. Det finns mindre beskrivet om andra outtalade syften med medarbetarsamtal och få studier som ifrågasätter om medarbetarsamtal, oavsett upplägg, är motiverade och efterfrågade i dess nuvarande institutionaliserade form. Studien finner flera likheter mellan organisationerna för medarbetarsamtalets upplägg, vilket tyder på en institutionaliserad form. Dessa likheter kan förklaras utifrån olika typer av isomorfism. Organisationerna anger olika syften med medarbetarsamtalen i sina interna dokument. Dessa uttalade syften kan vara särkopplade från ett underliggande syfte med samtalen som handlar om att uppnå legitimitet. Det finns motsägelser mellan de egenskaper som efterfrågas hos medarbetarna och strukturen för medarbetarsamtalen. Mallarna för medarbetarsamtalen kan användas för att avstyra medarbetare från att reflektera alltför djupt om sådant som ligger bortom de egna arbetsuppgifterna, vilket är kännetecknande för funktionell dumhet. / The focus of this study is the performance appraisal interview in the Swedish public sector. Using document analysis the study examines various policies related to performance appraisal from six different organisations. The aim is to describe the current institutionalised form of the appraisal interview and how this practice is justified according to the policies. Neo-institutional theory and the concept of functional stupidity is applied to analyse how the ideal employee is represented and the expressions of management in the documents. The results of the analysis show how isomorphism can be used to explain the similarities between the six organisations. The study also points to a potential decoupling of the expressed purpose of the interview and the unspoken intent of increased legitimacy. There are also discrepancies between the content of the policies and the practice of the interview. The templates for the appraisal interview can facilitate functional stupidity by using them to prevent employees from being too reflective.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-52747 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Glamheden, Ulrica, Stjärnborg, Petra |
| Publisher | Malmö universitet, Institutionen för Urbana Studier (US) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0158 seconds