Bakgrund: Kommunikation är en essentiell del av hälso- och sjukvården, särskilt i mötet mellan anestesisjuksköterskan och barnet i den perioperativa miljön. Sjukhusmiljön, vårdpersonalen och själva sjukdomen kan upplevas som en krissituation av barn och dess anhöriga. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka vad anestesisjuksköterskan på en operationsklinik kan använda för metoder perioperativt för att påverka oro hos barn. Metod: En deskriptiv systematisk litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga originalartiklar valdes som design för att få en större översikt över problemområdet som studerades. Databaser som användes i studien var PubMed och Cinahl. Resultat: Information och kommunikation – både direkt och indirekt – var en bidragande del av den preoperativa dialogen. Direkt kommunikation handlade om Den perioperativa dialogen, där anestesisjuksköterskan och barnet sågs ansikte mot ansikte och talade direkt med och till varandra, medan de inte gjorde det i den Indirekta kommunikationen. Oron hos de barn och föräldrar som fick grundlig information reducerades signifikant. Tretton av femton studier visade att distraktioner och olika strategier via direkt och indirekt kommunikation hade en positiv effekt på den perioperativa oron hos barn. Resultaten av dessa artiklar visade också att minskad oro kan bidra till minskad smärta postoperativt. Slutsats: Både direkt och indirekt kommunikation kan ha en positiv effekt på barns perioperativa oro, vilket därmed indirekt kan förebygga eller reducera deras oro. För att kunna påverka barnens oro måste man dessutom vända sig direkt till barnen och inte bara till föräldrarna. / Background: Communication is an essential part of health care, especially in the meeting between the nurse anaesthetist and the child in the perioperative environment. The hospital environment, healthcare staff and the disease itself can be perceived as a crisis situation by children and their relatives. Aim: The aim of the literature study was to investigate the methods that the nurse anaesthetist at a surgical department can use perioperatively to affect the anxiety in children. Method: A descriptive systematic literature review based on 15 original scientific articles was chosen as design in order to get a larger view of the studied field. Databases used in the study were PubMed and Cinahl. Results: Information and communication - both direct and indirect - was a contributing part of the preoperative dialogue. Direct communication was about the perioperative dialogue, where the nurse anaesthetist and the child saw each other face to face and spoke directly to and with each other, while they did not do so during the indirect communication. Children and parents with preoperative anxiety who received thorough information had significantly reduced levels of anxiety. Thirteen of fifteen studies showed that distractions and different strategies via direct and indirect communication had a positive effect on the perioperative anxiety of children. The results of the articles also showed that reduced anxiety can contribute to reduced postoperative pain. Conclusion: Both direct and indirect communication can have a positive effect on children's perioperative anxiety, thereby indirectly preventing or reducing their anxiety. In order to be able to influence the children's anxiety, the nurse anaesthetist must also turn directly to the children and not just to the parents.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-386589 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Zeleskov, Lilia, Méstamandy, Alexander |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds