Hjärtsvikt drabbar cirka två procent av befolkningen och sjukdomen påverkar personens vardag och förmåga till att utföra vardagliga sysslor. Prognosen för hjärtsvikt är allvarlig, personer som blivit diagnostiserade med hjärtsvikt har en median överlevnadstid på cirka 2 år. Med hjälp av egenvård kan prognosen och förmågan att utföra vardagliga sysslor förbättras. Syftet var att undersöka vilken betydelse personcentrerad vård kunde ha för personer med hjärtsvikt gällande egenvård, livskvalitet och symtombörda. Metoden som användes var en litteraturstudie som inkluderade tio kvantitativa studier. Artiklarna valdes från databaserna PubMed och CINAHL. Dorothea Orems omvårdnadsteori användes som teoretisk referensram i studien. Resultatet påvisade att en personcentrerad vård kan förbättra egenvården hos personer med hjärtsvikt. Några resultat visade att personcentrerad vård gav en förbättring gällande livskvalitet, medan andra resultat inte visade på en signifikant förbättring gällande livskvalitet. En personcentrerad vård visade ingen förbättring på symtombördan hos personer med hjärtsvikt. Slutsatsen var att en personcentrerad vård förbättrar egenvården hos personer med hjärtsvikt. Personcentrerad vård kan i vissa fall även leda till en förbättrad livskvalitet, men det visade ingen förbättring gällande symtombördan hos personer med hjärtsvikt. / Heart failure affects circa two percent of the population and the illness affects the person’s everyday life and the ability to perform everyday tasks. The prognosis for heart failure is serious, people that have been diagnosed with heart failure have a median survival time of approximately 2 years. With the help of self care the prognosis and the ability to perform everyday tasks can be improved. The aim of this study was to examine what importance person centered care have for people with heart failure concerning self-care, quality of life and symptom burden. The method that was used was a literature study which included ten quantitative studies. The articles were chosen from the databases PubMed and CINAHL. Dorothea Orem’s nursing theory was used as theory framework in this study. The results showed that a person centered care may improve self-care in people with heart failure. Some results showed that a person centered care improved quality of life, while other results did not show any significant improvement on quality of life. A person centered care did not show any improvement in symptom burden for people with heart faliure. The conclusion was that person centered care may improve self-care for people with heart failure. Person centered care may in some cases also result in an improved quality of life, but it did not show any improvement in the symptom burden for people with heart failure.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-375732 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Lind, Sara, Puhakka, Jessica |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0044 seconds