Är upplevelsen av musik meningsfull och på vilket sätt är det möjligt för ett musikstycke att gestalta en yttre värld? I denna uppsats undersöker jag lite kort vad inom musiken skulle kunna förstås som en mening. Genom att se till olika förhållanden av meningsfullhet och musikalisk upplevelse går det att förstå dess breda förklaringssvårigheter. Meningen ter sig subjektiv men kan också bidra till en kollektiv samstämmighet om ett musikstyckes meningsfullhet. Upplevelsen av musik i sin tur kan hjälpa en kompositör eller artist att gestalta en omvärld för sig själv. Denna gestaltning bebor inte musiken på liknande sätt som en manual beskriver ett tillvägagångssätt utan med hjälp av medlet musik kan artisten uttrycka något som en vokabulär inte möjligtvis är kapabelt till. Med kroppen som länk mellan den yttre världen och subjektets vilja används vanan av att bruka ett instrument som en förlängning för kroppen. Att utgå från kroppen som en medvetandehorisont är något som är nära besläktat till Merleau-Pontys existentiella fenomenologi i Phenomenology of Percetion och utgör en bra grund för denna uppsats. Även om jag inte kommer fram till ett svar ifall musik besitter en mening så har upplevelsen av musik utforskats genom olika musikaliska verk och hur musikalisk gestaltning kan användas för varseblivning. / Is the experience of music meaningful and in which way is it possible for a musical arrangement to depict an external world? This essay will firstly examine what meaning within music might refer to. Though there are difficulties to pinpoint an exact definition of meaning in regard to several different experiences of music it seems to originate from the subject itself. Even so, music can possess a collective acceptance within their respective social groups. The experience of music can help a composer to portray a surrounding, not by the virtue of musical characteristics, but by mediating the will of the composer. Unlike a manual which is guiding the reader to take certain steps the composer can express what a vocabulary is lacking by the habit and familiarity of ones instrument as an extension of the performers body to link an external world. This is very much related to the existential phenomenology put forward by Merleau-Ponty in Phenomenology of Perception and on which I base my arguments on. Even though I might not find a meaning within music I have examined the possibility for experiencing music as a way of portraying the surrounding world.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-165385 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Mokkila Granlund, Edward |
| Publisher | Linköpings universitet, Avdelningen för filosofi, historia, konst och religion |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds