Bakgrund: Livsstilsrelaterade folksjukdomar gör att miljoner människor världen över årligen dör i förtid. En äldre befolkning i kombination med ohälsosamma levnadsvanor bidrar till ökad risk att dö i folksjukdomar, såväl globalt som i Sverige. Fysisk aktivitet har visat sig både behandla och förebygga många av dessa livsstilsrelaterade folksjukdomar. I Sverige kan all legitimerad vårdpersonal ordinera fysisk aktivitet på recept (FaR). Detta tycks dock vara en underanvänd åtgärd i svensk hälso- och sjukvård, trots att effekterna ger stora folkhälsovinster. Inom svensk primärvård arbetar distriktssköterskor som har kunskap om hur fysisk aktivitet kan behandla och förebygga sjukdomar. Eftersom distriktssköterskor inom primärvården har en betydande roll i att främja hälsa och goda levnadsvanor är det av stort intresse att djupare beskriva deras erfarenheter av att använda FaR. Motiv: Fysisk aktivitet på recept är ett viktigt men underanvänt verktyg i den förebyggande och hälsofrämjande vården. Den föreliggande studien kan bidra till kunskap om distriktssköterskors förskrivning av FaR och därmed fungera som underlag för förändrings- och utvecklingsarbete i primärvården. Syfte: Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att förskriva fysisk aktivitet på recept inom primärvården. Metod: Individuella semistrukturerade intervjuer med åtta distriktssköterskor genomfördes. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Erfarenheterna av att förskriva fysisk aktivitet inom primärvården varierade. Det fanns faktorer som påverkade förskrivningen i både positiv och negativ riktning. Analysen utmynnade i fyra kategorier: “Finns omständigheter som styr och påverkar”, “Kompetens och arbetsmiljö har betydelse”, “Förhållningssättet har betydelse” och “Finns variationer i rutiner kring FaR”. Konklusion: Det fanns variationer i arbetssätt gällande FaR. Det som kunde påverka förskrivningen låg både inom och utanför distriktssköterskors kontroll. För en lyckad förskrivning var ett personcentrerat förhållningssätt betydelsefullt. Resultatet kan användas för att främja distriktssköterskors förutsättningar till ökad förskrivning av FaR. Detta kan i sin tur leda till ökad funktion och livskvalité hos enskilda individer och skulle kunna bidra till ökad folkhälsa. / Background: Lifestyle related public health diseases makes millions of people all over the world die in advance. An increasingly elderly population combined with unhealthy living habits contributes to a higher risk of dying in public health diseases, global as well as in Sweden. Physical activity has shown to both treat and prevent many of these lifestyle related public health diseases. In Sweden all legitimated health care personnel can prescribe physical activity on prescription (PAP). For some reason PAP seems to be underutilized in Swedish healthcare, even though the effects generate great public health benefits. In Swedish primary healthcare district nurses have the knowledge about how physical activity can treat and prevent diseases. Since district nurses within the primary healthcare have a significant role in promoting health and healthy living habits, it is of great interest to describe their experiences of using PAP more deeply. Motive: PAP is an important but underutilized tool in the preventive and health promoting care. The present study can contribute to knowledge about district nurses’ prescribing of PAP and thereby serve as a basis for change and development work in primary health care. Aim: The aim of this study is to describe district nurses’ experiences of prescribing physical activity on prescription within primary healthcare. Methods: Individual semi-structured interviews with eight district nurses were conducted. The interviews were recorded, transcribed and analyzed by qualitative content analysis. Result: The experiences of prescribing PAP in primary healthcare varied. There were factors that affected the prescription in both positive and negative directions. The analysis resulted in four categories: “There are circumstances that control and influence”, “Competence and work environment have importance”, “The approach has importance” and “There are variations in routines regarding PAP”. Conclusion: There were variations in working methods regarding PAP. Things that could affect the prescription were both within and without the control of the district nurses. A person-centred approach was important for a successful prescription. The result can be used to promote district nurses’ opportunities for increased prescribing of PAP. This in turn can lead to increased function and quality of life in individuals and could contribute to increased public health.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-201299 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Larsson, Susanna, Åberg Zingmark, Ida |
| Publisher | Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf, application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess, info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0164 seconds