Sammanfattning Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka samband mellan några utvalda faktorer av betydelse vid förskrivning av fysisk aktivitet på recept (FaR) på hälso- och vårdcentraler i Sverige. Metod: En enkätundersökning genomfördes på 37 icke-privata hälso- och vårdcentraler i Malmö, Stockholm och Umeå. Totalt 241 enkäter besvarades av legitimerad personal med förskrivningsrätt av FaR. Studerade faktorer, uttryckta som enkätfrågor, var: förskrivarens kön, ålder, befattning, landstingstillhörighet, användning av FaR/FYSS, egen motion, FaR-utbildning, tidsbrist, riktlinjer, uppföljning, samarbete med friskvårdsaktör, FaR-ansvarig, hänvisning av FaR-patienter, kunskap i att motivera till fysisk aktivitet samt kunskap om vilka sjukdomstillstånd som kan behandlas med fysisk aktivitet. En webb-baserad enkät distri-buerades och samlades in via e-post och en pappersenkät användes på ett par hälso- och vårdcentraler. Resultatet från enkätundersökningen analyserades med chitvåtest och binär logistisk regression. Resultat: Sannolikheten att förskriva FaR var signifikant sju gånger högre hos personal som visste vart de kunde hänvisa patienter med FaR-ordination i jämförelse med dem som inte visste vart hänvisning kunde ske. Vidare var sannolikheten att förskriva FaR signifikant fyra gånger högre hos personal med specifik utbildning om FaR i jämförelse med dem som inte hade någon FaR-utbildning. I undersökningen framkom även att förskrivning av FaR samvarierade signifikant med faktorerna befattning, landstingstillhörighet, samarbete med friskvårdsaktör/-er, riktlinjer från arbetsgivaren, kunskap om vilka sjukdomstillstånd som kan behandlas med fysisk aktivitet samt kunskap i att motivera patienter till fysisk aktivitet. Ingen signifikant samvariation sågs mellan förskrivning av FaR och följande faktorer: förskrivarens kön, ålder, användning av FaR/FYSS, egen motion, FaR-ansvarig, uppföljning samt om personalen avstår från att förskriva FaR pga att det förlänger patientbesöken. Slutsats: Vid arbete med FaR är det viktigt att skapa tydliga riktlinjer, samarbeta med frisk-vårdsaktör/-er, att personalen har kunskap om vilka sjukdomstillstånd som kan behandlas med fysisk aktivitet samt om motivation till fysisk aktivitet. Vi vill poängtera att det framförallt är viktigt att personalen är utbildad om FaR samt att de vet vart de kan hänvisa patienter med FaR-ordination i syfte att effektivisera FaR som arbetsmetod på hälso- och vårdcentraler i Sverige. / Abstract Aim: The aim of this study was to examine relations between selected factors significant to the prescription of Physical Activity Referral Scheme (PAR, Swedish: Fysisk aktivitet på recept, FaR) at health centers in Sweden. Method: A questionnaire study was carried out within 37 non-private health centers in Malmö, Stockholm and Umeå. A total of 241 questionnaires were answered by personnel authorized to prescribe FaR. Studied factors, expressed as questions in the questionnaire, were: prescriptors sex, age, profession, county council, the use of FaR/FYSS, personal exer-cise, FaR-education, lack of time, guidelines, follow-up, cooperation with preventive health care centers, FaR-coordinator, reference of FaR-patients, knowledge about how to inspire people to physical activity and knowledge about which conditions/diseases that can be treated with physical activity. A web-based questionnaire was distributed and collected through e-mail and a questionnaire in paperform was used at a couple of health centers. Results from the questionnaire were analysed with chi-square test and binary logistic regression. Results: The probability to prescribe FaR was significantly seven times higher for personnel who knew where to refer FaR-patients compared to those who did not know where reference could be given. Further the probability to prescribe FaR was significantly four times higher for personnel with specific FaR-education compared to those who lacked FaR-education. The study also showed that FaR-prescription had significant covariation with the factors profession, county council, cooperation with preventive health care centers, guidelines from the employer, knowledge about what conditions/diseases that can be treated with physical activity and knowledge about how to motivate patients to physical activity. No significant covariation were found between FaR-prescription and the following factors: prescriptors sex, age, use of FaR/FYSS, personal exercise, FaR-coordinator, follow-up or if personnel refrain from prescribing FaR because it extends patient visiting-hours. Conclusion: When working with FaR it is important to create clear guidelines, cooperate with preventive health care centers, that the personnel has knowledge about conditions/diseases which can be treated with physical activity and motivation to physical activity. Above all we want to point out that it is important that the personnel is educated about FaR and that they know where to refer patients with FaR-prescription in order to make the working method more effective at health centers in Sweden.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:gih-859 |
| Date | January 2009 |
| Creators | Greitz, Gustaf, Rönquist, Frida |
| Publisher | Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Examensarbete, . ; 6:2009 |
Page generated in 0.003 seconds