Social sustainability is one of the three dimensions in the concept of sustainability and is seen as the weakest pillar of sustainable development. Previous literature concludes that social sustainability is a difficult concept to define and achieve. Therefore, the social dimension has not been addressed to the same extent and has been frequently avoided in research and practice. However the importance of the social dimension of sustainable development has been recognized from both the private and the public sector during the last decade. The social aspect of sustainability requires more attention and it is important to define the social sustainability processes that should be integrated during the planning phase of residential development projects. The purpose of this research is to contribute with knowledge about how social sustainability can be addressed in the housing industry and within the scientific fields of urban planning and project development. By looking deeper, from both the developer and municipality perspective, into how social sustainability aspects are addressed today, how cooperation regarding these aspects is working, what values a focus on social aspects can create for both parties as well as desires for the future, the research also aims to provide a recommendation of how residential developers can improve their working process. Four projects located both in Stockholm and Gothenburg have been used as a basis for the empirics in this research. Empirical information has been collected primarily through interviews but also from existing social sustainability tools. Interviews were conducted with representatives from JM AB and the municipalities of Stockholm and Gothenburg. The research has identified that concrete tools, cooperation, clear objectives, and an understanding of each other’s aims and goals are crucial for a good working process regarding social sustainability. A recommended working process has been developed with the aim of helping residential developers to address social sustainability in residential projects. The identified steps in the recommendation provide an understanding of how developers should work with social sustainability internally and in cooperation with the municipality. By working systematically with social sustainability in residential development, the research indicates that developers can become more attractive in the eyes of the municipality and thus gain a competitive advantage over their competitors as well as increase the possibility of creating shared values. / Social hållbarhet är en av tre dimensioner i begreppet hållbarhet och ses som den svagaste pelaren för hållbar utveckling. Tidigare litteratur drar slutsatsen att social hållbarhet är ett svårt begrepp att definiera och uppnå. Därför har den sociala dimensionen inte behandlats i samma utsträckning och har ofta undvikits i forskning och praktik. Däremot har betydelsen av den sociala dimensionen av hållbar utveckling uppmärksammats av både den privata och den offentliga sektorn under det senaste decenniet. Den sociala aspekten kräver mer uppmärksamhet och det är viktigt att fastställa de sociala hållbarhetsprocesser som bör integreras under planeringsfasen i bostadsutvecklingsprojekt. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur social hållbarhet kan hanteras i bostadsbranschen och inom de vetenskapliga områdena stadsplanering och rojektutveckling. Genom att, från både bostadsutvecklarens och kommunens perspektiv, djupare undersöka hur sociala hållbarhetsaspekter behandlas i dag, hur samarbete kring dessa aspekter fungerar, vilka värden ett fokus på sociala aspekter kan skapa för båda parter samt önskemål för framtiden, syftar studien också till att ge en rekommendation för hur bostadsutvecklare kan förbättra sin arbetsprocess. Fyra projekt som ligger både i Stockholm och Göteborg har använts som underlag till empirin i denna undersökning Empirisk information har samlats in, främst genom intervjuer, men också utifrån befintliga sociala hållbarhetsverktyg. Intervjuerna genomfördes med representanter från JM AB och kommunerna Stockholm och Göteborg. Studien har identifierat att konkreta verktyg, samarbete, tydliga mål och en förståelse för varandras syften och mål är avgörande för en god arbetsprocess beträffande social hållbarhet. En rekommenderad arbetsprocess har utvecklats i syfte till att hjälpa bostadsutvecklare att adressera social hållbarhet i bostadsprojekt. De identifierade stegen i rekommendationen ger en förståelse för hur bostadsutvecklare ska arbeta med social hållbarhet internt och i samarbete med kommunen. Genom att arbeta systematiskt med social hållbarhet i bostadsutveckling, visar studien att bostadsutvecklare kan bli mer attraktiva i kommunens ögon och därmed få en konkurrensfördel gentemot sina konkurrenter, samt öka möjligheten att skapa gemensamma värden.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-190697 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Forsman, Linn, Jonsson, Sofie |
| Publisher | KTH, Fastigheter och byggande |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-FOB ; PrK-MASTER-2016:9 |
Page generated in 0.0028 seconds