Emojis är ett digitalt uttryckssätt baserade på smileys och emoticons som introducerades i smarta telefoner under 2011 och har sedan dess blivit en integrerad del av många människors vardagliga kommunikation. De används också i politisk kommunikation på sociala medier på samma sätt som en del i ett modernt uttryckssätt. Den här undersökningen tittar på 557 emojis i 300 inlägg gjorda av tre ledande politiska partier – Høyre i Norge, Socialdemokraterna i Sverige och Venstre i Danmark. Syftet är att förstå vilken funktion emojis har i förhållande till texten och bilden i inlägget. Med utgångspunkt i Goffmans gestaltningsteori görs en kvantitativ översiktsskapande analys av 300 inlägg där alla emojis placeras i en av Fairhursts gestaltningsteknik baserat på vilken funktion de har i inlägget. I en djupare analys undersöks 15 inlägg där alla emojis analyseras utifrån teorierna gestaltningsteknik, polysemiskt objekt och positionsvärde. Emojis används av alla tre partier på liknande sätt och alla tre partier delar en likadan gestaltningsteknik bland de topp tre vanligaste. Främst är de ett substitut för mellanmänsklig kommunikation men sällan svårtolkade. Eftersom alla partier använder emojis på ett liknande sätt kan det ses som en medialisering i förhållande till sociala medier, snarare än en utveckling utifrån en nationell kultur. / Emojis is a digital expression based on smileys and emoticons that were introduced in smartphones during 2011, and has since then become an integrated part with peoples every day communication. They are also used in political communication on social media as part of a modern expression. This is an examination of 557 emojis in 300 Instagram post made by three leading political parties – Høyre in Norway, Socialdemokraterna in Sweden and Venstre in Denmark. The overall purpose is to understand what function the emoji have in the Instragram text and picture context. This is a quantitative examination starting in the Goffman framing theory were 300 Instagram posts are analyzed and the emojis are assigned a Fairhurst framing technique based on its function in the post. It’s also a qualitative analysis of 15 Instagram posts were the containing emojis are analyzed from the theories framing technique, polysemic object and position value. Emojis are used in similar ways by all the parties and they share one framing technique on their top three used techniques. The emoji is used as a substitute for nonverbal communication in the posts and are seldom hard to understand. The usage can be seen as a result of medialization in relation to social media rather than a development from a national culture.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-38855 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Junefjäll, Jonathan, Nurro, Linnéa |
| Publisher | Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Medie- och kommunikationsvetenskap, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Medie- och kommunikationsvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds