Syftet i föreliggande uppsats är att undersöka hur tre kvinnliga detektiver i tre samtida kriminalromaner gestaltas utifrån ett intersektionellt perspektiv och ett genusperspektiv. Vid analysen använde jag mig av Paulina de los Reyes och Diana Mulinaris samt Nina Lykkes intersektionalitetsbegrepp. Jag använde mig även av Maria Nikolajevas schema över hur manligt och kvinnligt gestaltas inom litteraturen. Utifrån analysen kan det konstateras att samtliga av de undersökta kvinnliga detektiverna till viss del eller helt bröt mot de typiska skildringarna i Nikolajevas schema, vilket går i linje med den tidigare forskningen inom området. Det framkommer även att det är fler faktorer än kön som är av betydelse för detektiverna och deras maktpositioner, både inom arbete och privatliv. Vidare problematiserar jag de framkomna resultaten i analysen ur ett genreteoretiskt perspektiv, för att i förlängningen även diskutera och argumentera för kriminallitteraturens plats i skolan.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hh-27601 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Kraaij, Caroline |
| Publisher | Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds