Barn och ungdomar har rätt till en god hälso- och sjukvård som bygger på evidens. I rollen som anestesisjuksköterska innefattas det flera utmanande beslut för att behandla postoperativ smärta. Vården är komplext då det är flera aspekter som behöver tas i beaktning. Patientgruppen har en ständigt pågående kognitiv utveckling vilket innebär att farmaka, bemötande av barn och föräldrar samt det multidisciplinära teamet behöver anpassas för ett välfungerande samspel i strävan mot patientens förbättrade hälsa. Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda barn och ungdomar med smärta inom postoperativ vård. En systematisk litteraturöversikt valdes för att besvara syftet. Databaserna Cinahl, PubMed och Word web of Science användes. Litteraturöversikten inkluderade totalt 11 artiklar som analyserades med Bettany-Saltikov och McSherrys nio-stegsprocess. Resultatet framkom till tre huvudkategorier: föräldrars inkludering i det multidisciplinära teamet, där framhävs vikten av kommunikation och föräldrar som bidrar till trygghet hos barnet, samt hur ett ansvar läggs på föräldrarna. Nästa var sjukvårdens förutsättningar, som belyser strukturella hinder och barriärer i organisationen, såsom hög arbetsbelastning och tidsbrist vilket påverkade den postoperativa vården. Den sista huvudkategorin blev smärtans uttryck och dess olika behandlingsstrategier, som beskriver upplevelsen av olika fysiologiska och beteendemässiga indikationer som mått på smärta, samt dess behandlingsstrategier. Slutsatsen belyser föräldrars betydande roll i mötet med sjuksköterskan. Vidare framhävs sjuksköterskornas begränsade tid och kunskapsbrist i den postoperativa vården, där erfarenhet spelade en avgörande roll i hur smärthantering implementerades. / Children and adolescents have the right to good healthcare that is based on evidence. In the role of a nurse anesthesia, several challenging decisions are involved in guiding the patient group towards improved health. Healthcare is complex as multiple aspects need to be considered. The patient group is undergoing continuous cognitive development, meaning that pharmacology, interactions with children and parents, and the multidisciplinary team need to be adapted for a well-functioning interaction in the pursuit of the patient's improved health. The aim was to describe nurses' experiences in caring for children and adolescents with pain in postoperative care. A systematic literature review was chosen to address this purpose. The databases Cinahl, PubMed, and Web of Science were used. The literature review included a total of 11 articles that were analyzed using Bettany-Saltikov and McSherry's nine-step process. The results led to three main categories: the inclusion of parents in the multidisciplinary team, highlighting the importance of communication and parents providing comfort to the child, as well as placing responsibility on the parents. The next main category was healthcare conditions, illustrating structural obstacles and barriers in the organization, especially high workload and time constraints affecting postoperative care. The main category was the expression of pain and its various treatment strategies, describing the experience of different physiological and behavioral indications and measures of pain, as well as its treatment strategies. In conclusion, the significant role of parents in the interaction with nurses is emphasized. Furthermore, the limited time and knowledge gap of nurses in postoperative care are highlighted, where experience played a crucial role in the implementation of pain management.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hb-31446 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Vestin, Adam, Storm, Erik |
| Publisher | Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0067 seconds