Digitaliseringstakten inom svensk byggindustri är låg, speciellt under produktionsfasen i ett byggprojekt. Flera studier visar på fördelar med att använda mer digitala hjälpmedel, exempelvis BIM samt digital ärendehantering på byggarbetsplatserna. I och med ökade energikrav och ökad komplexitet som följd, ökar kostnaderna för installationer i byggnader. Kostnaderna uppgår i vissa fall till så mycket som 50-60% av den totala produktionskostnaden och det finns stora vinningar att effektivisera förfarandet med hjälp av digitala hjälpmedel för exempelvis samordning av de olika arbetsmomenten och ärendehantering under produktionsfasen. Trots de möjligheter och fördelar som ett mer digitalt arbetssätt kan skapa för byggproduktionen sker inte införandet av digitala hjälpmedel på bred front i de olika projekten. Genom att kartlägga vilka utmaningar som finns vid införandet av digitala hjälpmedel i byggproduktion samt undersöka hur kunskapsöverföring kan bidra till att effektivisera införandeprocessen, syftar denna studie till att undersöka hur byggföretag kan öka användningen av digitala hjälpmedel under produktionsfasen. För att besvara studiens syfte genomfördes en kvalitativ fallstudie med ett fokus på installationsområdet under produktionsfasen. För att få en ökad förståelse för hur digitala hjälpmedel införs och sprids i byggbranschen samt belysa vilken roll kunskapsöverföring har vid införandet av digitala hjälpmedel i byggproduktion, har litteratur från två forskningsområden studerats närmare i en litteraturstudie: innovationsspridning samt kunskapsöverföring. Litteraturstudien mynnar ut i den teoretiska referensram som sedan användes som grund till den tematiska analys som utförts i studien. I studiens slutsats presenteras vilka utmaningar som finns vid införandet av digitala hjälpmedel, vilka är decentraliserad organisationsstruktur, kortsiktighet samt anpassning av digitala hjälpmedel. För att effektivisera införandet framkom att erfarenhetsutbyte, personligt stöd under implementering, lärdomar från pilotprojekt och fördelning av individer med digital kompetens är viktiga aspekter för att effektivisera och således öka användandet av digitala hjälpmedel under produktionsfasen. / The rate of digitization in the Swedish construction industry is low, especially during the production phase. Several studies show the benefits of using more digital tools, such as BIM and digital tools for case management, at the construction sites. As a result of the increased energy requirements and complexity, the cost of installations in buildings increases. In some cases, the costs are as much as 50-60% of the total production cost, and there are great benefits to streamline the process using digital tools such as coordination of the various work moments and case management during the production phase. Despite the opportunities and benefits that a more digital way of working can create for the construction industry, the wide-fronted introduction of digital tools does not occur in the various projects. By mapping challenges when introducing digital tools in the construction phase and investigating how knowledge transfer can help streamline implementation, this study aims at investigating how construction companies can increase the use of digital tools during the production phase. To answer the purpose of the research, a qualitative case study was conducted with a focus on installation work during the production phase. To gain a better understanding of how digital tools are introduced and spread in the construction industry, as well as highlighting the role of knowledge transfer when introducing digital tools in building production, literature from two research areas has been studied in more detail in a literature study: Diffusion of innovation, and Knowledge transfer. The literature study appears in the theoretical reference framework, which was then used as the basis for the thematic analysis that was made in the study. The study's conclusion presents the challenges involved in the introduction of digital tools, which are a decentralized organizational structure, short-sightedness and adjustment of digital tools. In order to streamline the introduction, experience sharing, personal support during implementation, lessons learned from pilot projects and an even distribution of individuals with digital skills are important aspects of efficiency, thus increasing the use of digital tools during the production phase.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:ltu-70794 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Brette, Albin, Mattsson, Jonathan |
| Publisher | Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0017 seconds