I denna studie används det digitala matematikhjälpmedlet Geogebra under ett enda moment i matematik 2b kursen. Det används av eleverna själva för att förstå sambanden inom momentet geometri. Det har som syfte att höja elevernas motivation till ämnet matematik. I undersökningen får vi svar på att motivationen innan arbetet med Geogebra är väldigt låg och med hjälp av elevernas arbete med Geogebra så blir matematiken roligare att jobba med. Detta kan kopplas till att elevens motivation faktiskt ökar.

Abstract The aim of this study is to examine how high school teachers in Swedish perceive the impact of computers, iPads and smartphones on their students´ writing skills. To achieve this, four teachers were invited to participate in individual qualitative semi-structures interviews. The interview data show that three out of four teachers believe that digital and social media has had a negative impact on their students writing skills in school. The teachers report that their pupils use abbreviations and slang in a way that is not appropriate in a formal school text. In contrast, the fourth teacher believes that her pupils produce more complex texts if they are allowed to use their computers or iPads.  The interview data also reveal a contradiction between the teachers´ beliefs and the finding of the surveyed research.

Syfte Syftet med min undersökning är att undersöka och diskutera hur idrottslärare arbetar med digitala hjälpmedel och om de anser att deras elevers lärande påverkas om läraren använder sig av digitala hjälpmedel i undervisningen. Frågeställningar Hur arbetar idrottslärare med digitala hjälpmedel i sin undervisning? Hur anser idrottslärare att deras elevers lärande påverkas om man får in digitala hjälpmedel i ämnet idrott och hälsa? Hur kan digitala hjälpmedel vara ett verktyg i bedömningen? Metod Den metod som användes för studien att nå syftet och för att kunna få svar på frågeställningarna var kvalitativa intervjuer. Det är tre idrottslärare som intervjuas från olika skolor. Resultat Undersökningen visar att de intervjuade lärarna anser digitala hjälpmedel är ett bra verktyg inom ämnet idrott och hälsa. Lärarna ser många vinningar med digitala hjälpmedel inom sin undervisning. Dels för att bedöma elevers kunskaper samt för att det är ett bra redskap för att det blir visuellt tydligare för eleverna. Lärarna anser att hjälpmedlen gör undervisningen tydligare och underlättar ur ett bedömningssyfte. Slutsats Jag anser att det är viktigt att forska vidare inom ämnet för att få ännu bättre resultat, en tänkbar vidareforskning om ämnet hade varit vad eleverna tycker om digitala verktyg. Jag skulle även vilja observera lektioner då de arbetar med olika digitala hjälpmedel. En annan sak som jag skulle vilja veta är vad elever anser om lektioner med digitala hjälpmedel. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Vt 2014</p>

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna uppsats var att undersöka hur högstadielärare i idrott och hälsa arbetar med digitala hjälpmedel i sin undervisning. Studiens fokus inkluderar om lärare anser att digitala hjälpmedel påverkar deras undervisning samt bedömningsprocess. 1. Hur används digitala hjälpmedel i undervisningen? 2. I vilket syfte används digitala hjälpmedel? 3. Vilka fördelar respektive nackdelar kan digitala hjälpmedel ha på undervisningen av idrott och hälsa enligt de tillfrågade högstadielärarna?    4. Hur kan bedömningsprocessen påverkas av digitala hjälpmedel enligt de tillfrågade högstadielärarna?    Metod: Studien som genomförts var en kvalitativ intervjustudie där fem olika högstadielärare som undervisar i idrott och hälsa och använder sig av digitala hjälpmedel i sin undervisning intervjuades. Resultat: Resultaten visade att inkluderingen av digitala hjälpmedel upplevdes kunna ha en positiv påverkan på elevers inlärningsprocess enligt de tillfrågade lärarna. Även bedömningsprocessen ansågs förenklas i och med användning av digitala hjälpmedel, främst genom videoinspelning. / Aim and research questions: The aim of this study was to examine how lower secondary school teachers in physical education work with digital tools in their teaching. The focus of the study includes if teachers believed that digital tools affect their teaching and the assessment process. 1. How are digital tools used in teaching? 2. What is the purpose of using digital tools? 3. What advantages and disadvantages can digital tools in the teaching of physical education have according to the surveyed lower secondary teachers? 4. How can the assessment process be influenced by digital tools according to the surveyed lower secondary teachers? Method: The study was carried out through qualitative interviews in which we interviewed five lower secondary school teachers who teach physical education and health, and use digital tools in their teaching. Results: The results showed that the inclusion of digital tools can have a positive impact on pupils' learning according to the surveyed teachers. Also, the assessment process was experienced to be simplified with the use of digital tools, mainly through video recording.

Syftet med studien var att bidraga med kunskap kring vad speciallärare tycker kring digitala hjälpmedel i skolans värld, är det något de använder eller ser man det som något som inte passar specialpedagogiken. Jag valde att göra kvalitativa intervjuer och fick tag på fem speciallärare som ställde upp på en fysisk intervju. För att analysera resultatet så använde jag mig av SPSM´s delaktighetsmodell för att se om de tyckte digitala hjälpmedel hjälpte eleverna att bli delaktiga. Resultatet visar att speciallärarna överlag är positiva till att använda digitala hjälpmedel i sin undervisningen men att de faktiskt använder det väldigt lite tid. De kunde hitta många fördelar med användandet men såg även väldigt många nackdelar.

Studien syftar till att belysa läraruppfattningar om läskanon och digitalisering av skönlitteratur i den egna undervisningen, samt vad lärarna uppfattar som litteraturundervisningens primära mål. Studiens teoretiska utgångspunkter är Appleyards litterära socialisationsteori (1991) och Vygotskijs sociokulturella perspektiv (1978), med fokus på Vygotkijs medierande verktyg. Studiens data baseras på en fokusgruppintervju och utgår ifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Urvalet består av fyra lärare som undervisar i svenska på mellanstadiet. Datan analyserades med en tematisk analys. Resultatet visar att lärarna arbetar med en oskriven kanon som underlättar lärarnas arbete som traditionsbärare, samtidigt som de förhåller sig kritiskt till den existerande kanon. Resultatet visar att en nationell kanon inte skulle vara inkluderande, och således gå emot skolans arbete för an likvärdig utbildning. Resultaten visar att lärarna är positiva till en digitalisering av litteraturen men inte en övergång till litteraturundervisning som helt baseras på digital teknik. Detta överensstämmer med forskning som säger att en användning av varierande format för läsning påverkar hågkomsten av texten positivt. Resultatet gällande litteraturundervisningens primära mål visar på att lärare strävar efter att bygga en läslust och läsintresse. I resultatdiskussionen diskuteras bevarandet av en litterär kanon i förhållande till lärarnas syn på digitalisering och litteraturundervisningens primära mål.

Syftet med denna uppsats är att belysa vad det finns för diskussioner kring surfplattan som hjälpmedel i förskolan inom förskollärarprofessionen utifrån vad som skrivs i tidskrifter där förskollärare ingår i den primära målgruppen. Vår datainsamlingsmetod har därför varit att samla sex olika tidningsartiklar i tidskrifter som riktar sig till förskollärare. Genom att göra en diskursanalys har vi försökt urskilja olika diskurser i förhållande till deras syn på surfplattan. Vårt resultat visade på att det gick att uppfatta tre olika diskurser som överensstämde med vilken relation de tycktes ha till surfplattan: diskurs 1 ”Surfplattor bör användas med försiktighet”, diskurs 2 “Surfplattor är ett bra komplement men får inte ersätta den naturliga leken” och diskurs 3 “Surfplattor är en bra resurs som bidrar till lärande och låter barnen utvecklas även utan vuxnas medverkan”. Slutsatsen är därmed att det går att urskilja olika diskussioner kring surfplattan som hjälpmedel i förskolan.

Syftet med studien är att åskådliggöra hur nio sfi-deltagare på en vuxenutbildning i Mellansverige upplever sin skriftspråksutveckling i samband med nya digitala hjälpmedel, i detta fall med iPad och appar eller distansutbildning med lärplattformen Fronter. De huvudsakliga frågorna gäller hur informanterna upplever de digitala hjälpmedlen i samband med skriftspråksinlärning samt hur de upplever att de utvecklar sin litteracitet genom dessa. Undersökningen görs med kvalitativa intervjuer där frågorna har hög standardisering men låg strukturering. Intervjuerna genomfördes via fysiska träffar eller via telefon för de informanter som inte kan närvara och som studerar på distans. Resultatet från studien diskuteras och jämförs med tidigare studier och forskning. Det som framkommer i studien är att fyra av sex av de informanter som använt iPad tycker att de utvecklate sin litteracitet och sin skriftspråksutveckling på ett bra sätt och de har upptäckt strategier som påskyndar utvecklingen, t.ex. det repetitionsmoment som använts. Två informanter är dock inte lika imponerade utan ser helst att de får arbeta med datorer som de är mer vana att använda. De material de arbetar med i iPad är appar som iBook, Alfavux, Moji Clock, U-talk, Talking Cards, Safari samt iTranslate. Inom distansutbildningen arbetas det via lärplattformen Fronter med blandade uppgifter som täcker de områden som krävs för skriftspråksutveckling inom sfi, såsom att lyssna, tala, läsa och skriva. Tre informanter deltar från början men det blir två kvar som utvärderar sitt arbete, med bra resultat. Båda är mycket nöjda med tillgängligheten, de vet vad som ska göras och de kan bestämma själva när och hur mycket tid de ville lägga på arbetet. De kan också bestämma vilken del av utbildningen de kan och vill fokusera mest på. Samlitliga informanter tycker att de fått bra hjälp och stöd av de lärare och den projektutvecklare som är delaktiga i utbildningen.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på om digitala hjälpmedel kan skapa möjligheter till kommunikation och samspel för elever i grundsärskolan. Vi har valt att studera surfplatta och appen Widgit Go. Intresset för studien uppkom då vi i våra verksamheter sett att många elever i grundsärskolan har begränsningar i sin förmåga att kommunicera. Många elever är i behov av stöd och kompensatoriska hjälpmedel för att kunna tala om vad de vill och för att bli förstådda. I våra verksamheter används surfplattor och våra erfarenheter är att de kan vara ett bra hjälpmedel för kommunikation om det används på rätt sätt. Studien är inspirerad av aktionsforskning och de metoder vi använt är intervjuer, observationer samt reflekterande samtal. Studiens fokus har varit på pedagogernas arbete med Widgit Go som kommunikativt hjälpmedel, samt på förändringar som gjorts under studiens gång för att anpassa appen efter elevernas behov. Resultatet i studien visar att alla deltagande pedagoger anser att Widgit Go och surfplatta bidrar till ökad kommunikation och ökat samspel hos eleverna och en stor fördel är att den kan formas efter individens behov. Pedagogerna har även stött på vissa tekniska svårigheter med appen. Det finns flera olika appar till surfplatta som kan stödja elever i deras kommunikation och vad som passar eleven är individuellt. I denna studie har enbart appen Widgit Go studerats och vi kan därför inte uttala oss om andra liknande appar. Studien har i jämförelse med tidigare forskning kommit fram till liknande resultat, det vill säga att digitala hjälpmedel bidrar till ökad kommunikation och ökat samspel hos elever i grundsärskolan, men att appar behöver anpassas för individen. Då studien är inspirerad av aktionsforskning så bidrar den mest med kunskap för den egna praktiken eller liknande praktiker. Aktionsforskning kan vara en givande metod för att utveckla den egna praktiken genom att tillsammans söka kunskap om den egna undervisningen.

I denna studie undersöker jag hur lärare ser på användningen av IKT i undervisningen. Jag fokuserar på tre olika infallsvinklar: hur lärare använder digitala hjälpmedel för att stödja elevers språkinlärning, vad lärare uppger att elevernas tycker om digitala hjälpmedel i undervisningen samt vad lärare uppger är möjligheter respektive begränsningar med att använda IKT i skolan. Undersökningen har jag genomfört genom kvalitativa intervjuer med fyra verksamma lärare inom årskurs F-2. Intervjuerna spelades in och leddes med hjälp av en intervjuguide. De teoretiska utgångspunkterna grundar sig i aktuell forskning om möjligheter och begränsningar med IKT i undervisningen. Då det råder delade meningar om IKT hjälper elevers lärande eller har negativ inverkan på lärandet, använder jag mig av båda dessa perspektiv i analysen. Resultatet av studien visade att lärare uppger att användningen av IKT i undervisningen stödjer elevers språkinlärning, att utifrån respondenternas perspektiv så tycker eleverna att IKT i undervisningen är givande och intressant, samt att lärare kan identifiera både möjligheter respektive begränsningar med IKT. Möjligheterna inkluderar bland annat en ny dimension i undervisningen, motiverande arbetsuppgifter för eleverna, samt att det ger omväxling från ordinarie skoluppgifter. Som begränsningar angavs bland annat problem med att få tekniken att fungera, att det är tidskrävande att lära sig att använda tekniken, samt att det finns brist på digitala hjälpmedel på skolorna vilket i sin tur påverkar utsträckningen att kunna använda IKT i undervisningen.