Syftet med den här studien var att ta reda på vilka digitala hjälpmedel som används i matematikundervisningen på mellanstadiet, vad det finns för bakomliggande anledningar till att just dessa används samt om lärarna känner sig trygga eller otrygga med användningen och vad det kan bero på. För att undersöka dessa frågeställningar användes enkäter och intervjuer. Sex stycken lärare som arbetar på två olika skolor, fördelade på alla årskurser på mellanstadiet, har ingått i undersökningen. Resultatet visade att alla lärare använder sig av digitala hjälpmedel i sin matematikundervisning, framförallt miniräknaren, olika webbsidor och klassrumsprojektorer. Det mest förekommande syftet som lärarna nämnde var för att underlätta färdighetsträningen, öka elevernas motivation samt för att anpassa undervisningen. Överlag kände sig lärarna trygga i sin användning av digitala hjälpmedel och den återkommande faktorn till varför är kunskap. Både vilka digitala hjälpmedel som används och lärarnas trygghetskänsla motsäger tidigare forskning som finns kring ämnet.

This qualitative study sheds light on how six teachers in lower primary school use digital resources during writing instructions with students with linguistic vulnerability. The questions in the study concern methods and opportunities and difficulties that teachers experience with the use of the digital resources in writing instruction with students in linguistic vulnerability. The method for obtaining the results has been interviews. The results show that all teachers are positive about the use of digital resources in writing lessons with students with linguistic vulnerability, however, they use digital resources to varying degrees. The interviewees see that students with linguistic vulnerability are helped by writing with the help of digital resources and they believe that students should have access to one computer per student. They also believe that student texts would be longer with digital resources. It emerges that a certain technological nuisance occurs and that the practicalities of its use make it difficult for teachers. A conclusion of this study is that teachers consider it important to alternate writing with paper and pen and digital resources because the computer can stop working, paper and pen are more accessible than computer and that it is good to practice fine motor skills and to create a personal handwriting.

Den här studien undersöker hur fyra gymnasielärare i Malmö upplever att undervisa i samhällskunskap på distans samt huruvida det går att använda sig av vedertagna didaktiska tankesätt vid distansundervisning. Detta genom en kvalitativ undersökning som bygger på intervjuer. Tidigare forskning om ämnet visar att distansundervisning ofta upplevs som positivt av elever, och att likvärdiga resultat går att uppnå på distans som med traditionell undervisning. Vårt resultat visar dock att de lärare vi intervjuat upplever mer eller mindre svårigheter med distansundervisning. Detta grundar sig främst i att det är svårt att använda sig av samma metoder på distans som lärarna normalt sätt använder sig av. Slutsatsen av arbetet är att intervjusvaren tyder på att lärarna ofta upplever en viss problematik med distansundervisning samt att deras undervisningsmetoder har behövt ändras.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka instruktionsformer och arbetssätt som fungerar i slöjden. De didaktiska läromedlen i slöjden är få och nästan inga alls och för att studien skulle gå att genomföras tillverkade jag ett eget läromedel med olika instruktionsformer – digitala filmer, skriftligt och muntligt, i formen av ett gestaltande examensarbete.Med studien vill jag undersöka instruktionsformernas för- och nackdelar till att vägleda och underlätta elevernas kunskapsinhämtning till ett självständigt elevarbete i slöjden. Lärarens tid i slöjdsalen begränsas av att ge eleverna stöd till att nå kunskapsmålen. Genom att ta in de digitala hjälpmedlen i slöjden i form av datorer, iPads och smartphones förändras slöjdlärarens arbetssätt från instruktör till handledare. Genom att eleverna själv kan söka upp och undersöka hur hantverket kan utföras och hanteras på skolans slöjdblogg eller YouTube.Med studien ville jag undersöka hur självständiga eleverna kunde bli med hjälp av instruktionsfilmerna, där instruktören på filmen beskriver med berättarröst och händer hur hantverket kan utföras. Jag har använt en ostrukturerad observation och enkät undersökning som metod, eftersom jag instruerat, observerat och väglett eleverna i deras slöjdarbete mot ett färdigt föremål, med hjälp av olika instruktionsmaterialet som tillverkats för studien.Resultatet visade att många elever hade svårt att förstå digitala instruktioner och föredrog den muntliga. Analysen visade att svårighetsgraden i mina instruktioner var högre än elevernas förkunskaper och många av eleverna sakande vana av att använda sig av digital teknik i slöjden.Utveckling utav detta är att förenkla instruktionerna, till att anpassa sig till elevernas kunskapsnivåer. Eleverna behöver träning i att använda digital teknik i slöjden i form av instruktionsfilmer, powerpointpresentationsbeskrivningar och andra beskrivningar som finns på nätet på olika hemsidor och sajter, att använda sig av i slöjden.I slutsatsen ser jag positivt på digitala hjälpmedlen i slöjden och ser med fördel på en slöjdande framtid med digital teknik, där eleverna utvecklas, kan få svar på och lära sig olika hantverk genom olika former av instruktioner.

Jag har erfarat att bildundervisningen många gånger blir ineffektiv när det kommer till den delen av ämnet som innebär instruktioner och genomgång av planerad elevuppgift. Jag vill därför introducera en ny undervisningsmetod, nämligen Flipped classroom, där instruktioner och genomgång av planerad uppgift genomförs utanför skoltid i form av en instruktionsfilm. Jag har planerat en lektionssvit i bild, som i två klasser genomförs med metoden Flipped classroom. Syftet är att undersöka hur berörd bildlärare och dennes elever ställer sig till bildundervisning med metoden Flipped classroom. Vidare vill jag ta del av hur eleverna mottar min instruktionsfilm i syfte om att få en uppfattning om hur instruktionsfilmer i bildämnet kan utformas på bästa sätt. Undersökningen genomförs i form av djupintervju med läraren, enkätintervjuer med eleverna och observationer av elevernas arbete under lektionstid. Resultatet av min undersökning visar att metoden Flipped classroom är en undersökningsmetod som passar mycket bra för bildundervisning. Läraren i min undersökning upplever att den nya metoden lett till ett bättre och lugnare klassrumsklimat. Eleverna i min undersökning anser att bildundervisning är bättre med metoden Flipped classroom än den tidigare, mer klassiska undervisningsmetoden, eftersom att det nu är lättare att utföra arbetsmomenten då de har bättre koll på vad som skall göras och kan arbeta i sitt eget tempo. Mina observationer visar att metoden leder till att eleverna, med hjälp av instruktionsfilmens stöd i bildarbetet, arbetar mycket fokuserat och effektivt förutsatt att tekniken fungerar som den skall. Min slutsats är att metoden Flipped classroom passar mycket väl för bildundervisning, och att den i det stora hela en en metod med fler fördelar än en mer klassisk undervisningsmetod i bild.

Abstrakt  Syftet med denna undersökning är att studera vilken anpassning som är mest språkutvecklande för elever med läs- och skrivsvårigheter. Detta kan möjligen leda till att pedagoger i all denna uppsjö av anpassningar som finns, kan välja och guida eleverna till att använda en anpassning som är mest språkutvecklande för eleven. Rätt anpassning kan leda till att elever utvecklar språket och på så sätt kan ta till sig ämnesstoffet.  Flera av de studier som utförts i ämnet uttrycker vikten av visuella och auditiva hjälpmedel som stöd i undervisningen för elever med läs- och skrivsvårigheter. Flera av undersökningarna bekräftar vikten av dessa hjälpmedel för att utveckla språket som därmed utvecklar språket och ökar förståelsen för ämnesstoffet. Undersökningarna visar att kombinationen av auditiva och visuella hjälpmedel (video) har större inverkan på elevernas förståelse kring inlärningen.  I denna studie fick en årkurs 7 där läs- och skrivsvårigheterna är allt ifrån stora till inga alls, ha en normal katederundervisning. Därefter fick eleverna tid för inlärning/repetition av innehållet antingen utan hjälpmedel eller med anpassningar kopplat till undervisningen (antingen bild- eller videostöd). Bildstödet bestod av en begreppslista där begreppen förklaras och kopplas till en bild medan videostödet bestod av korta animerade filmer. Eleverna fick därefter utföra ett test på innehållet där fokus låg på begreppsförståelse. Resultatet i denna undersökning visade att alla elever gynnades av bild- och videostöd som komplement till katederundervisningen Den anpassning som hade bäst inverkan på resultatet var videostödet, för alla elever. Då eleverna intervjuades så uttryckte även majoriteten att videostöd är en preferens vid inlärning av ämnesstoff.  Utifrån resultatet och jämförelsen med andra liknande studier så har jag dragit slutsatsen att videostöd i undervisningen visar på tendenser till att ha bäst språkutvecklande förmåga av de anpassningar som undersöktes. Trots resultatet så är det viktigt att beakta personen och att alla lär sig inte på samma sätt. Därför krävs det fler liknande studier för att kunna guida pedagoger på rätt väg till att använda ett stöd i undervisningen som passar elevens svårighet.

Personer med intellektuella funktionsnedsättningar har svårigheter med anpassning, kommunikation, sociala färdigheter, självständighet och prestationer i skolan och arbetslivet. Individerna är ofta stigmatiserade och möter ojämlikheter inom hälsovården. Användning av digitala hjälpmedel kan däremot förbättra deras livskvalitet genom att främja graden av självständighet. Trots fördelarna finns utmaningar. En betydande andel av de digitala hjälpmedlen överges av användarna. Det krävs anpassningar av hjälpmedlen för att möta de unika behov och vardagssituationer som personer med intellektuella funktionsnedsättningar har. Lägre grader av expertkunskaper och diffusa riktlinjer medför att det blir svårare att säkerställa att hjälpmedlen i högre grad används på rätt sätt. Enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ska alla individer kunna leva på samma villkor med jämlika levnadsvillkor och fullständig delaktighet i samhället. Digitala hjälpmedel kan stödja det, men det krävs att vårdpersonal har högre grader av rätt kompetenser för att införa och använda dessa ändamålsenligt. I en mellansvensk kommun finns en ambition att främja graden av delaktighet i samhället med hjälp av digital teknik, oavsett individernas funktionsvariationer. Ett specifikt exempel är användningen av hjälpmedlet Memoplanner, som syftar till att hjälpa personer med intellektuella funktionsnedsättningar med struktur och planering. Men det finns utmaningar när det gäller att få brukarna att adoptera, använda och dra nytta av detta hjälpmedel. Syftet med denna kandidatuppsats i informatik är att identifiera, beskriva och förklara framgångsfaktorer som bidrar till högre grad av adoption och högre grad av användning av ett digitalt planeringshjälpmedel, som i sin tur leder till högre grad av självständighet hos personer med intellektuella funktionsnedsättningar, ur ett brukare−boendestödjareperspektiv. I studien har en kvalitativ metod använts inkluderande fallstudiemetoden, litteraturstudie och en abduktiv ansats. Under litteraturstudien skapades en litteraturbaserad analysmodell med ett iterativt arbetssätt. Baserat på semi-strukturerade intervjuguider genomfördes personliga intervjuer för att samla in djupa primära empiriska data från både brukare och boendestödjare. De tre viktigaste slutsatserna från studien är att användning av digitala hjälpmedel som Memoplanner bidrar till en ökad grad av självständighet i form av ökad trygghet, kontroll och lägre behov av stöd. En annan viktig slutsats är att brukares behov i högre grad är centrala att beakta vid adoption och användning av hjälpmedel. Till sist anses mötesplatser för visning och utbildning av digitala hjälpmedel vara särskilt fördelaktiga för adoption av digitala hjälpmedel som Memoplanner.

Denna studie bygger på halvstrukturerade intervjuer som är gjorda med fem lärare i förskoleklass som i sin verksamhet arbetar med läs- och skrivinlärningsmetoden ”Att skriva sig till läsning” (ASL). Syftet med studien är att öka kunskapen om hur de reflekterar kring bruket av digitala skrivverktyg i den tidiga läs- och skrivinlärningen, just med fokus på metoden ASL. Den frågeställning som studien utgår från är: Vilka kategorier av uppfattningar uttrycker lärarna om ASL-metoden? Intervjuerna har analyserats utifrån en fenomenologisk ansats. Det som framkom i resultatet är bland annat att elever som använt sig av metoden generellt skriver längre och mer avancerade texter om man ser till bland annat struktur och ordval. Det pedagogerna framhäver som den främsta anledningen till detta är att eleverna inte behöver lägga tid och kraft på att forma bokstäver förhand och då i högre grad kan fokusera på textskapandet, vilket de även menar är den största vinsten med ASL. I textskapandet på lärplattor är talsyntes något som pedagogerna menar gör det lättare för eleverna, då eleverna direkt får respons på om det de skriver är rätt eller fel. Utöver detta menar pedagogerna även att eleverna tycker att det är lustfyllt och roligt med lärplattor och att detta i sin tur leder till ett positivt textskapande. Den nackdel som tas upp med metoden är teknikens brister och vad det får för konsekvenser för undervisningen. Pedagogerna menar att denna metod är något som passar alla elever – det gäller bara att anpassa metoden efter behov.

The IT forensic process causing bottlenecks in investigations is an identified issue, with multiple underlying causes – one of the main causes being the lack of expertise among those responsible for ordering IT forensic investigations. The focus of the study is to create and evaluate a potential solution for this problem, aiming to answer research questions related to a suitable architecture, structure and design of a digital tool that would assist individuals in creating IT forensic orders. This work evaluates concepts of such a digital tool. This is done using a grounded theory approach, where a series of test sessions together with the answers from a survey have been examined and analyzed in an iterative process. A low-fidelity prototype is used in the process. The resulting conclusion of the study is a set of concepts, ideas and principles for a digital tool that would aid in the IT forensic ordering process, as well improving the efficiency of the IT forensic process itself. Future work could involve developing the concept further to eventually become a finished product, or using it for improving already existing systems and tools, improving the efficiency and quality of the IT forensic process.

Under de senaste årtiondena har digitaliseringen utvecklats kontinuerligt i den svenska skolan. Men hur har den utvecklingen påverkat undervisning i svenskämnet? Denna text ämnar utreda hur digitala hjälpmedel kan användas av lärare i läsundervisning och vilka faktorer som påverkar  ̶  positivt eller negativt  ̶  den användningen.