Multimodala texter är den vanligaste textformen som elever möter idag (Björkvall, 2009:8f). Traditionella texter utmanas nu av multimodala texter och hur texter kan produceras och läses har förändrats. Syftet med studien är att undersöka hur sex lärare i årskurserna 1–3 uppfattar arbetet med multimodala texter i svenskundervisning. Följande frågeställningar har formulerats utifrån syftet: Hur säger sig lärare använda olika multimodala texter i svenskundervisningen? Hur säger sig lärare använda olika digitala hjälpmedel i arbetet med multimodala texter? Vilka möjligheter och utmaningar ser lärarna med multimodala texter i svenskundervisningen? Studien utgår från det sociokulturella perspektivet med utgångspunkt i att texter skapas i sociala kontexter och att texten får sin status genom lärarens undervisning. Materialet samlas in genom intervjuer. Resultaten visar att lärare främst arbetar med skrift och muntliga former i sin svenskundervisning. Skriften framställs även som den viktigaste modaliteten och komponenten itexter. Digitala hjälpmedel anses vara ett stöd som hjälper elever att komma framåt i textarbetet, exempelvis genom skrivstöd. Lärarna upplever dock att tekniken med digitala hjälpmedel är stressande och tidskrävande. Lärarna är osäkra på begreppet multimodala texter och vad det innefattar. Ett tecken på osäkerheten är att digitala texter automatiskt ses som multimodala. Lärarna behöver få tid att fortbilda sig inom det multimodala textarbetet för att bli mer säkra, vilket ligger på rektorns ansvar att se till.

Denna studie har till syfte att beskriva tre lärares erfarenheter av digitala hjälpmedel inom sfi-undervisningen med fokus riktat på iPad. Studien är kvalitativ och ger svar på frågor kring lärarnas erfarenhet av litteracitetsutveckling, motivation och det individuella arbetet i klassrummet. Metoden omfattas av intervjuer som bygger på tre frågeställningar. Hur upplever lärarna litteracitetsutveckling och motivation hos de studerande vid användning av iPad och ett annat digitalt hjälpmedel? Hur ser lärarna på de enskilda studenternas behov vid användning av iPad och ett annat digitalt hjälpmedel? Vilken utveckling ser lärarna med iPad i framtida perspektiv? . Resultatet har analyserats och diskuterats i relation till tidigare forskning kring litteracitet, digitala hjälpmedel i undervisningen samt en rapport om iPad i skolan. I den första frågeställningen är lärarna överens om att litteracitetsutvecklingen med iPad relateras till vilken nivå de studerande uppnått. Ju lägre skriftspråksutvecklingsnivå ju lämpligare är språkinlärning med iPad som digitalt hjälpmedel. Detta på grund av dess enkla användarvänlighet. Lärarna anser också att enkelheten och den snabba responsen som de studerande får har en motiverande effekt. De som uppnår en högre skriftspråksutvecklingsnivå i svenska och som behöver mer utvecklande skrivövningar använder i föreliggande undersökning dator. I andra frågan diskuteras den individuella aspekten kring användning av iPad. De tre lärarna i studien anser att iPaden är ett bra verktyg och de har positiva erfarenheter om de studerandes individuella arbete och kan på ett enkelt sätt tillgodose individuella önskemål och behov hos de studerande. I den tredje frågan diskuteras iPad i ett framtida perspektiv. De tre lärarna ser iPaden som ett bra verktyg i en vidare utveckling av sfi. De menar att Skolverkets krav tillgodoses på ett lämpligt sätt med detta digitala hjälpmedel.

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheter och upplevelser av Tobakshjälpen och oral hälsa vid eller efter användning av den digitala tjänsten.  Metod: Studien var en empirisk kvalitativ ansats. Fem informanter i åldrarna 24–61 år var utvalda för intervjuerna enligt lämplighetsurval. Metoden för datainsamlingen var semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes digitalt och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.  Resultat: Rekommendationen om Tobakshjälpen från primärvården och tandvården var den primära orsaken till valet av tjänsten. Tidigare erfarenheter av olika tobaksavväjningsmetoder skapade även en nyfikenhet och motiverade patienterna att testa en ny metod. Resultat fastställde att det finns både brister och vinster med Tobakshjälpen. Bristerna med tjänsten innefattade hinder i upplägget av behandlingsprocessen såsom otydliga frågor eller begränsande digitala funktioner. Vinster med Tobakshjälpen var däremot behandlarens goda egenskaper, stödet av tjänsten i behandlingsprocessen, förbättring av oral hälsa och välmående. Samtliga informanter var tobaksfria på grund av samverkan mellan Tobakshjälpen och läkemedlet Champix. / Aim: The aim of this study was to describe informants’ experiences with Tobakshjälpen and oral health during or after using the digital service.  Method: The study was an empirical qualitative approach. Five informants in age group 24–61 were selected for the interviews according to suitability selection. The method for data collection was a semi-structured interview. The interviews were conducted digitally and analyzed using a qualitative content analysis with a manifest approach. Results: The recommendation for Tobakshjälpen from primary care and dental care was the primary reason for choosing the service. Previous experience with different tobacco ceasing methods also created curiosity and motivated patients to try a new method. Results established that there are both shortcomings and gains with the Tobakshjälpen. The shortcomings of the service included obstacles in the structure of the treatment process such as unclear questions and limiting digital functions. The benefits of Tobakshjälpen, on the other hand, were the good qualities of the therapists, the support of the service during the treatment process, and improvement in oral health and well-being. All informants were tobacco-free due to the collaboration between Tobakshjälpen and the drug Champix. / Utvärdering av Tobakhjälpen

The society today is heading towards a digital development and many companies are adopting a more digital way of working. The working procedures used in the industry of real estate inspections are in a need of modernization to keep up with the society’s rate of development. Thus, to be able to satisfy the requirements from both the customers and the new generation of surveyors, new tools to perform more efficient inspections need to be developed. The purpose of this study is to examine if real estate inspections, primarily pre-purchase inspections, can be performed more efficient with the use of a digital tool. The study covers the work from the ocular inspection to the post-processing work with the documentation. At first, the study mapped out all the available solutions for digital documentation. A digital tool was chosen to be tested during two pre-purchase inspections. Thereafter, the surveyor’s way of working was compared with a digital way of working. The comparison included differences in the working process, efficiency, and the post processing work. The digital tool could then be evaluated, and improvements were suggested. The study was concluded by a qualitative interview study where people working in the industry of real estate inspections answered nine questions about digital development to increase the comprehension for their personal thoughts and experiences of the subject. The results showed the largest difference between a digital way of working compared to working with paper and pen, was during the post-processing work with the documentation. A digital tool removes unnecessary steps, such as transferring handwritten notes to digital form, which in turn alleviates the workload. Furthermore, it is important that a digital tool is user friendly and flexible, to ensure that the facts about the house are easily collected. Many of the respondents from the interviews were positive to and understood the digital development in their line of business. Most of the responders had also a motivation to develop their skill in digitalization. In conclusion, this study shows that there exists an interest to develop the inspections of real estate and an aim towards a more modern work procedure. Alas, there is more work to be done to make the digital tools competitive to the traditional tools. The area of business is small which unfortunately leads to a limited development. By cooperation between companies and by listening to the professionals in the line of business, the digital development can achieve greater progress. / Dagens samhälle går en digital utveckling till mötes och många verksamheter ansluter sig till ett mer digitalt arbetssätt för att följa med i utvecklingen. Arbetsmetoderna som fastighetsbesiktningsbranschen idag använder sig av kan behöva moderniseras för att kunna hänga med i samhällets utvecklingstakt. För att möta både kunders och den nya generationen besiktningsmäns behov behöver nya verktyg utvecklas för att kunna utföra effektivare besiktningar. Den här studien syftar till att undersöka om fastighetsbesiktningar, främst överlåtelsebesiktningar, kan göras effektivare genom användandet av ett digitalt hjälpmedel. Undersökningen sträcker sig från arbetet med den okulära besiktningen till efterarbetet med dokumentationen. Verkställandet av studien gjordes genom en kartläggning av befintliga lösningar för digital dokumentation. Genom noggrann överläggning valdes ett av de digitala hjälpmedlen ut för att testas vid två överlåtelsebesiktningar. Fortsättningsvis gjordes en jämförelse mellan besiktningsmannens arbetssätt och ett digitalt arbetssätt med det valda hjälpmedlet på arbetsgång, effektivitet samt skillnad i efterarbete med dokumentationen. Det digitala hjälpmedlet kunde sedan utvärderas och förslag till förbättringar och önskvärda egenskaper kunde tas fram. Studien avslutades med en kvalitativ intervjustudie där yrkesverksamma inom branschen fick svara på nio frågor om digital arbetsutveckling för att öka förståelsen för deras personliga tankar och upplevelser kring ämnet. Resultatet visade att den största skillnaden mellan ett digitalt arbetssätt och ett arbetssätt med papper och penna upplevdes under rapportskrivandet. Ett digitalt hjälpmedel tar bort onödiga moment, som exempelvis dubbelarbete genom överföring av redan skrivna anteckningar till dator, som stjäl dyrbar tid. Vidare är det tydligt att det digitala hjälpmedlet ska vara användarvänligt och flexibelt för att utan svårigheter kunna samla fakta om huset som ska besiktigas. Resultatet av intervjustudien visade att majoriteten av de tillfrågade var positiva till och förstod behovet av digital arbetsutveckling. De flesta hade dessutom en vilja att öka sina kunskaper inom digitalisering. Konklusionen är att studien visar att det finns en vilja att utveckla praktiken gällande besiktningar och gå mot ett modernare digitalt arbetssätt, men att det är en bit kvar att gå för att göra dagens digitala hjälpmedel attraktiva för branschens besiktningsmän. Utvecklingen är begränsad av att verksamhetsområdet är litet. Med samarbete företag sinsemellan och genom att lyssna på dem som är yrkeskunniga i branschen kan den digitala utvecklingen åstadkomma större framsteg.

AI has been a rapidly developing field in recent years. Among its many applications, utilizing it for education is one of them. AI for education is an expanding field with large potential for the future, that is already starting to see implementation today, and demonstrates the capacity for far more in the future. Simultaneously there has been a shortage of teachers in schools, who also often are required to manage large groups of students. This has been leading to additional workload for teachers, resulting in stress or needing to do additional work outside of working hours. Furthermore, it also negatively impacts the learning experience of the students, who will not have the opportunity to receive the support and guidance that they would require for the most optimal learning and growth to occur. The intersection between the developments in AI for education and the problems regarding large student groups that educators are facing, is that the former could potentially address the latter. AI can provide more sophisticated guidance and support for students, in a way that can to an extent emulate what an educator does. In this study, a mix of literature review and interview studies is used to further explore the extent to which AI as a digital aid can address the problems educators face in regard to large student groups.

Den här studien syftar till att fördjupa sig i vilka extra anpassningar som någraelever med läs- och skrivsvårigheter uppfattar att de har inom ramen för ordinarie undervisning på gymnasiet, vilka effekter dessa har samt hur de extra anpassningarna har beslutats på den aktuella skolan som de går på, enligt elevernasjälva. Elevernas perspektiv är det som är i fokus för den här studien, som har elva deltagare. För att uppfylla syftet har studien en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer. Det specialpedagogiska perspektivet ligger till grund för studien och resultatet visar att det relationella perspektivet spelar en avgörande roll för elevernas upplevelse av sin skolgång. Medvetna lärarhandlingar som att tillgodose elevens behov och bygga relationer gör att eleven känner sig delaktig i sin skolgång. Studiens resultat visar att flera elever upplever att de har olika extra anpassningar i ordinarie undervisning medan några elever upplever att de saknar extra anpassningar. Resultatet visar även vilka upplevda effekter extra anpassningar, eller avsaknad av extra anpassningar får på elevernas skolgång. Resultatet styrks av tidigare forskning som visar på liknande upplevelser från elever.

Syftet med litteraturstudien är att undersöka vad forskningen säger om digitala hjälpmedels roll för att överbrygga nyanlända elevers språkbarriärer i grundskolan. Resultatet utgår från 16 publikationer som visar att undervisningen måste anpassas till nyanlända elever och den mångkulturalitet som råder i klassrummen. Exempelvis visar McManis & Gunnewigs (2012) resultat att digitala hjälpmedel gynnar eleverna i arbetet med digitala berättelser, eftersom eleverna kan skriva, tala in ljud och lägga in bilder, vilket gör att de utvecklar språkkunskaperna. Sadik (2008) såg i sin studie att digitala berättelser stärkte elevernas ämneskunskaper, eftersom de blev mer intresserade av att arbeta när de fick använda digitala hjälpmedel. Nemeths och Simons (2013) resultat visar att digitala hjälpmedel, som en digitalkamera, är användbart för att andraspråkselever ska öka sitt ordförråd när de tar kort på ett föremål och sedan diskuterar och lär sig mer om det. Teorier som forskning utgår ifrån innefattar huvudsakligen post-migration ecology som undersöker nyanlända elevers situation och den miljö de befinner sig i. Även Vygotskijs sociokulturella teori förekommer mycket i forskning som handlar om att kunskap blir till när människor interagerar med andra. Majoriteten av studierna på området har en positiv inställning till digitala hjälpmedel och menar att applikationerna kan användas för att skapa intresseväckande lektioner, eftersom de har ett stort utbud av olika språk och eleverna kan arbeta tillsammans och lära sig av varandra. Forskningen håller sig dock kritisk till hur insatta skolor är i de nyanlända elevernas situation och menar att lärare och rektorer behöver ha rätt kompetens och ge nyanlända alla verktyg som finns tillgängliga för att eleverna ska kunna utvecklas kunskapsmässigt.

IT- och IKT-kompetens utgör en stor del av såväl internationell som svensk utbildningsforskning och enda sedan 60-talet har regeringen gjort satsningar med ändamål att förbättra lärares och elevers kompetens inom dessa områden. Den internationella strävan är att läroplaner införlivar mål för förbättrad IT- och IKT-kompetens, för att förbereda elever inför en arbetsmarknad som alltmer kräver teknologiska kompetenser. I den svenska forskningen har det visat sig att användningen av IT i den svenska skolan har ökat märkbart de senaste åren. PISA-undersökningen har visat att Sverige har låga resultat i problemlösning och att dessa resultat samvarierar med hög användning av IT. Vidare kompetensutveckling behövs och lärare bör anpassa sin undervisning utefter de teknologiska verktygens närvaro i den svenska skolan. Flipped Classroom är en undervisningsmetodik som innebär en betydande omordning av aktiviteter i den klassiska undervisningen, med avseende på vad som sker i klassrummet och vad som sker utanför klassrummet. Vidare ämnar metodiken att tydligt integrera digitala materiel i undervisningen. Framtida forskning bör undersöka hur Flipped Classroom-lärare väljer att utforma deras videoföreläsningar och övriga datorbaserade instruktioner. Detta examensarbete söker finna svar på hur och i vilket syfte Flipped Clasroom-lärare i de naturvetenskapliga ämnena använder digitala materiel i sin flippade undervisning samt ge en överblick av dessa. Tre naturvetenskapliga ämneslärare som använder Flipped Classroom har intervjuats. Det är alltså intervjuerna som utgör den empiriska grunden för detta arbete. Vidare innefattar detta arbete en konstruktion av en lämplig modell för att karaktärisera Flipped Classroom-lärares användning av digitala materiel. Karaktäriseringen indikerar att övervägande del av de digitala materielen används för datorbaserad instruktion utanför klassrummet. Totalt sett utgör 57 % datorbaserad instruktion och 30 % elev-centrerade aktiviteter i klassrummet. Resterande 13 % består av digitala materiel som till övervägande del består i mjukvaror för automatisk rättning av prov. För de intervjuade lärarna gäller att övervägande del av samtliga materiel används för att förmedla det centrala innehållet i respektive kurser. Men individuella skillnader finns. Totalt sett så utgör ungefär 52 % av samtliga materiel, användingsområden som ämnar att elever antingen ska återge kunskap eller lagra den i långtidsminnet. Det visar sig också att större delen av dessa användningsområden samtidigt innebär omfattande förändringar av undervisningsmoment.

Studien syftar till att undersöka uppfattningen kring implementeringen av digitala hjälpmedel i det sociala arbetet med äldre personer i offentlig sektor sett ur två perspektiv. Vidare syftar studien till att undersöka om de faktorer som forskningen lyfter fram för en lyckad implementering appliceras i den undersökta kommunens arbete med att införa digitala hjälpmedel inom äldreomsorgen. Detta för att bidra med en större förståelse och ökad kunskap kring processen samt uppmärksamma organisationer om effekterna med att involvera alla berörda parter i implementeringsprocessen. Studien har en kvalitativ forskningsansats, ett abduktivt förhållningssätt och semistrukturerade intervjuer som metod. Urvalet bestod av sex intervjupersoner och utifrån dessa intervjuer har det empiriska materialet bearbetats och analyserats. I resultatet framkommer en samstämmighet hos samtliga intervjupersoner gällande faktorer som spelar in för en lyckad implementering i det sociala arbetet med äldre personer där utbildning och utvärdering är de mest framträdande. Ur resultatet framkommer, trots denna vetskap både på förvaltningsnivå och utförarnivå, en skillnad mellan professionerna gällande uppfattning i vilken grad utbildning och utvärdering sker vid implementering av digitala hjälpmedel. / The thesis aims to examine two perspectives regarding the implementation of digital aids in the social care administration in the public sector. Furthermore, the thesis aims to exam whether the factors, that research highlights for a successful implementation are applied in the examined municipality's work on introducing digital aids in the elderly care. This is to contribute to a greater understanding and increased knowledge of the process and to raise awareness of the effects of involving all stakeholders in the implementation process. The study uses a qualitative and abductive approach. The sample consisted of six semi-structured interviewees as empirical material that was processed and analyzed. In the result, there is a consensus among all interviewees on factors that play a role in successful implementation, where education and evaluation are the most prominent. The result shows, despite this knowledge both at the management level and at the executive level, a difference between the professionals regarding the degree to which education and evaluation takes place when implementing digital tools.

PROBLEMATISERING: Innovation beskrivs som nödvändigt för företags framgång, överlevnad och tillväxt, och kreativitet anses vara en kritisk grundpelare för innovation. Kreativitet beskrivs i sin tur som skapandet av nya och användbara idéer, och har gått från att betraktas ur ett individualistiskt perspektiv till att anses vara något som sker när en grupp individer interagerar med varandra. Interaktion spelar således en central roll för kreativitet, som också anses beroende av den sociokulturella kontexten. En förändring av kontexten kan således påverka kreativiteten. Ett exempel på en sådan förändring går att utläsa för arbetsgrupper i Sverige då mängden virtuellt arbete drastiskt har ökat, och till följd av det även användningen av digitala hjälpmedel. Sammantaget samarbetar svenskar allt mer virtuellt i sitt arbete och via digitala hjälpmedel, vilket innebär att deras sociokulturella kontext förändras och därmed eventuellt kreativiteten. En följdfråga blir således hur arbetsgruppers kreativa process påverkas när den genomförs i detta sammanhang, och vilka utmaningar och möjligheter som arbetsgrupper ställs inför när de ska utföra processen virtuellt. Detta är inte klarlagt, varken akademiskt eller praktiskt, och vi ser därför en problematik att vi inte vet hur organisationer på gruppnivå kan arbetamed kreativitet i en virtuell kontext. SYFTE: Denna studie syftar till att undersöka situationer som virtuella grupper kan ställas inför i det kreativa arbetet. METOD: En kvalitativ fallstudie har genomförts för att uppfylla studiens syfte, från ett interpretivistiskt och konstruktionistiskt perspektiv där en virtuell workshop med tekniskt oerfaren vårdpersonal utgör fallet. En abduktiv ansats har tillämpats och empirin har samlats in genom observation, intervju och dokumentstudier. Observationen utgör primär bas och övriga metoder agerar komplement. Som analysmetod har tematisk bearbetning använts utifrån hermeneutiken. RESULTAT: Studien resulterade i följande tre huvudsakliga utmaningar som virtuella grupperkan ställas inför i sin kreativa arbetsprocess: överbelastning, splittrade visioner och bristande närhet. Tidsbegränsning, låg teknisk erfarenhet och hybridgruppering påvisades även som tre katalysatorer för utmaningarna. Reflexivitet, förmedling och bidragande identifierades på motsvarande sätt som möjligheter, och även potentiella möjligheter identifierades i form av för-dialog och brainstorming.