I föreliggande arbete studeras hur formativ bedömning har införts i matematik-undervisningen i en studieförberedande gymnasieklass. Vid formativ bedömning kartlägger man vad eleverna redan kan för att sedan använda denna information för att förbättra undervisningen och lärandet. Frågeställningarna har varit hur läraren anpassar undervisningen för elevers olika behov, hur matematikundervisningen upplevs ur ett elevperspektiv samt vilken uppfattning läraren har om elevernas måluppfyllelse. Webbaserade genomgångar som hemläxa och webbverktyg används vid undervisningen. Studien är en fallstudie som består av deltagande observationer, intervjuer och en enkät. Resultatet visar att eleverna vid lärande använder metakognitiva strategier samt är väl medvetna om mål och kriterier. Eleverna är i stort sett nöjda med återkopplingen. När det gäller elevernas måluppfyllelse går det inte att dra generella slutsatser, men undervisningen blir enligt läraren mer likvärdig då alla elever kan se de webbaserade genomgångarna och inte är beroende av föräldrarnas stöd.

Det flippade klassrummet är en relativt ny undervisningsmetod som grundar sig på att eleverna förbereder sig inför lektionen genom att ta del av det kursmoment som läraren i vanliga fall skulle gå igenom på lektionen. Vanligtvis sker detta genom att de får se en instruktionsfilm som läraren gjort. På så sätt frigörs tid till annan aktivitet på lektionen, såsom hjälp med läxor eller grupparbeten. Det flippade klassrummet har fått en hel del publicitet och instruktionsfilmerna som är en produkt av metoden finns det många av t.ex. Youtube.Syftet med detta examensarbete är att undersöka matematiklärares förhållningssätt och inställning till det flippade klassrummet och instruktionsfilmer, och om vilka faktorer som de anser vara de viktigaste begränsningarna för det flippade klassrummet. För detta användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som sedan transkriberades. Intervjuerna analyserades sedan och tolkades med hjälp av ramfaktorteorin och en teori om teknikintegrering i undervisningen. Det största hindret som lärarna såg med det flippade klassrummet var att metoden ställde stora krav på att eleverna förberedde sig inför lektionen, vilket fyra av fem lärare inte trodde att deras elever skulle kunna hantera. En av lärarna ansåg istället att det största hindret av att det var ett stort tidskrävande projekt att börja producera instruktionsfilmer.

IT- och IKT-kompetens utgör en stor del av såväl internationell som svensk utbildningsforskning och enda sedan 60-talet har regeringen gjort satsningar med ändamål att förbättra lärares och elevers kompetens inom dessa områden. Den internationella strävan är att läroplaner införlivar mål för förbättrad IT- och IKT-kompetens, för att förbereda elever inför en arbetsmarknad som alltmer kräver teknologiska kompetenser. I den svenska forskningen har det visat sig att användningen av IT i den svenska skolan har ökat märkbart de senaste åren. PISA-undersökningen har visat att Sverige har låga resultat i problemlösning och att dessa resultat samvarierar med hög användning av IT. Vidare kompetensutveckling behövs och lärare bör anpassa sin undervisning utefter de teknologiska verktygens närvaro i den svenska skolan. Flipped Classroom är en undervisningsmetodik som innebär en betydande omordning av aktiviteter i den klassiska undervisningen, med avseende på vad som sker i klassrummet och vad som sker utanför klassrummet. Vidare ämnar metodiken att tydligt integrera digitala materiel i undervisningen. Framtida forskning bör undersöka hur Flipped Classroom-lärare väljer att utforma deras videoföreläsningar och övriga datorbaserade instruktioner. Detta examensarbete söker finna svar på hur och i vilket syfte Flipped Clasroom-lärare i de naturvetenskapliga ämnena använder digitala materiel i sin flippade undervisning samt ge en överblick av dessa. Tre naturvetenskapliga ämneslärare som använder Flipped Classroom har intervjuats. Det är alltså intervjuerna som utgör den empiriska grunden för detta arbete. Vidare innefattar detta arbete en konstruktion av en lämplig modell för att karaktärisera Flipped Classroom-lärares användning av digitala materiel. Karaktäriseringen indikerar att övervägande del av de digitala materielen används för datorbaserad instruktion utanför klassrummet. Totalt sett utgör 57 % datorbaserad instruktion och 30 % elev-centrerade aktiviteter i klassrummet. Resterande 13 % består av digitala materiel som till övervägande del består i mjukvaror för automatisk rättning av prov. För de intervjuade lärarna gäller att övervägande del av samtliga materiel används för att förmedla det centrala innehållet i respektive kurser. Men individuella skillnader finns. Totalt sett så utgör ungefär 52 % av samtliga materiel, användingsområden som ämnar att elever antingen ska återge kunskap eller lagra den i långtidsminnet. Det visar sig också att större delen av dessa användningsområden samtidigt innebär omfattande förändringar av undervisningsmoment.