Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheter och upplevelser av Tobakshjälpen och oral hälsa vid eller efter användning av den digitala tjänsten.  Metod: Studien var en empirisk kvalitativ ansats. Fem informanter i åldrarna 24–61 år var utvalda för intervjuerna enligt lämplighetsurval. Metoden för datainsamlingen var semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes digitalt och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.  Resultat: Rekommendationen om Tobakshjälpen från primärvården och tandvården var den primära orsaken till valet av tjänsten. Tidigare erfarenheter av olika tobaksavväjningsmetoder skapade även en nyfikenhet och motiverade patienterna att testa en ny metod. Resultat fastställde att det finns både brister och vinster med Tobakshjälpen. Bristerna med tjänsten innefattade hinder i upplägget av behandlingsprocessen såsom otydliga frågor eller begränsande digitala funktioner. Vinster med Tobakshjälpen var däremot behandlarens goda egenskaper, stödet av tjänsten i behandlingsprocessen, förbättring av oral hälsa och välmående. Samtliga informanter var tobaksfria på grund av samverkan mellan Tobakshjälpen och läkemedlet Champix. / Aim: The aim of this study was to describe informants’ experiences with Tobakshjälpen and oral health during or after using the digital service.  Method: The study was an empirical qualitative approach. Five informants in age group 24–61 were selected for the interviews according to suitability selection. The method for data collection was a semi-structured interview. The interviews were conducted digitally and analyzed using a qualitative content analysis with a manifest approach. Results: The recommendation for Tobakshjälpen from primary care and dental care was the primary reason for choosing the service. Previous experience with different tobacco ceasing methods also created curiosity and motivated patients to try a new method. Results established that there are both shortcomings and gains with the Tobakshjälpen. The shortcomings of the service included obstacles in the structure of the treatment process such as unclear questions and limiting digital functions. The benefits of Tobakshjälpen, on the other hand, were the good qualities of the therapists, the support of the service during the treatment process, and improvement in oral health and well-being. All informants were tobacco-free due to the collaboration between Tobakshjälpen and the drug Champix. / Utvärdering av Tobakhjälpen

Studien syftar till att undersöka uppfattningen kring implementeringen av digitala hjälpmedel i det sociala arbetet med äldre personer i offentlig sektor sett ur två perspektiv. Vidare syftar studien till att undersöka om de faktorer som forskningen lyfter fram för en lyckad implementering appliceras i den undersökta kommunens arbete med att införa digitala hjälpmedel inom äldreomsorgen. Detta för att bidra med en större förståelse och ökad kunskap kring processen samt uppmärksamma organisationer om effekterna med att involvera alla berörda parter i implementeringsprocessen. Studien har en kvalitativ forskningsansats, ett abduktivt förhållningssätt och semistrukturerade intervjuer som metod. Urvalet bestod av sex intervjupersoner och utifrån dessa intervjuer har det empiriska materialet bearbetats och analyserats. I resultatet framkommer en samstämmighet hos samtliga intervjupersoner gällande faktorer som spelar in för en lyckad implementering i det sociala arbetet med äldre personer där utbildning och utvärdering är de mest framträdande. Ur resultatet framkommer, trots denna vetskap både på förvaltningsnivå och utförarnivå, en skillnad mellan professionerna gällande uppfattning i vilken grad utbildning och utvärdering sker vid implementering av digitala hjälpmedel. / The thesis aims to examine two perspectives regarding the implementation of digital aids in the social care administration in the public sector. Furthermore, the thesis aims to exam whether the factors, that research highlights for a successful implementation are applied in the examined municipality's work on introducing digital aids in the elderly care. This is to contribute to a greater understanding and increased knowledge of the process and to raise awareness of the effects of involving all stakeholders in the implementation process. The study uses a qualitative and abductive approach. The sample consisted of six semi-structured interviewees as empirical material that was processed and analyzed. In the result, there is a consensus among all interviewees on factors that play a role in successful implementation, where education and evaluation are the most prominent. The result shows, despite this knowledge both at the management level and at the executive level, a difference between the professionals regarding the degree to which education and evaluation takes place when implementing digital tools.

Skolverket har som mål att stärka elevers digitala kompetens inom skolväsendet för att främja kunskapsutvecklingen och anser att mer forskning behövs för att se hur elever kan uppnå en hög digital kompetens. För att digitala verktyg ska kunna stötta elevers lärande behöver dessa verktyg utvärderas ur ett elevperspektiv, speciellt för elever med dyslexi som har ett stort behov av digitala verktyg för att uppnå kunskapskraven. När en elev har fått diagnosen dyslexi sätts digitala verktyg in i undervisningen i syfte att underlätta elevens svårigheter, däremot finns det lite forskning som visar på hur elever upplever digitala verktyg i deras undervisning och om de digitala verktygen verkligen stödjer eleverna i deras lärande.Syftet med studien var därför att ta reda på hur digitala verktyg kan främja lärandet för elever med dyslexi sett ur ett elevperspektiv. Genom en kvalitativ forskningsmetod och intervjuer med sex dyslektiska elever från högstadiet och gymnasiet har studien undersökt elevernas upplevelser av digitala verktyg i en skolmiljö. Resultatet från studien visade på att de flesta elever upplevde flera fördelar med digitala verktyg. Ett rättstavningsprogram bidrog till att elever kände flyt i sitt skrivande då de enkelt kunde rätta till grammatiska fel och stavfel. Genom att använda datorn som verktyg för att ta anteckningar kunde elever hänga med i skolan på ett bättre sätt. Läsförståelsen och ordförrådet förbättrades genom att lyssna på böcker med digitala verktyg. Motivationen ökade när elever kände att de utvecklades i deras lärande. Dock upplevde vissa elever även utmaningar med digitala verktyg som kunde hämma deras lärande. Röda undermarkeringar som påvisade felstavningar i ett rättstavningsprogram upplevdes som störande och negativa. Talsynteser med datoriserade röster upplevdes som svåra att förstå. Andra utmaningar som lyftes fram av eleverna var tekniska problem och brist på digital kompetens hos lärare. En lärarens kompetens för att anpassa ett digitalt stöd efter elevers olika behov ansågs som en viktig faktor för elevens lärande. / The National Agency for Education aims to strengthen students' digital competence in the school system to promote student's development of knowledge and believes that more research is needed to see how students can meet a high level of digital competence. For digital tool's ability to support students' learning, these tools need to be evaluated from a student perspective, especially for students with dyslexia who have a great need for digital tools to achieve the knowledge requirements. When a student is diagnosed with dyslexia, digital tools are used in the teaching to alleviate the student's difficulties nevertheless there is little research that shows how students experience digital tools in their education and whether the digital tools support students in their learning.The purpose of the study omitted to find out how digital tools can promote learning for students with dyslexia from a student perspective. Through a qualitative research methodand interviews with six dyslexic students from high school and high school, the study has examined students' experiences of digital tools in a school environment.The results from the study showed that most students experienced several benefits of digital tools. A spelling program helped students feel fluent in their writing because of the easiness of correct grammatical errors and spelling errors. Students could keep up with the school better by using the computer as a tool for taking notes. Reading comprehension and vocabulary were improved by listening to books with digital tools. Motivation increased when students felt that they were developing in their learning. However, some students also experienced challenges with digital tools that could hamper their learning. Students perceived red underscores that indicated misspellings in a spelling program as disruptive and negative. Students perceived speech syntheses with computerized voices as hard to understand. Other challenges highlighted by the students were technical problems and lack of digital competence in teachers. A teacher's competence to adopt digital support to students' different needs was considered a key reason for the student's learning.

Syftet med denna kvantitativa studie är att få en inblick i huruvida lärare på skolor i Mellansverige tillämpar digitala verktyg och hur inställningen till läromedlen ser ut inom yrkesgruppen. För att uppnå studiens syfte formulerades fyra frågeställningar. Materialet består av en digital enkät som delades ut till ca 500 rektorer och lärare. Det viktigaste resultatet var att majoriteten av lärarna har en positiv inställning till digitala verktyg och att samtliga lärare använder sig av verktygen i undervisningen. Studiens slutsats är att digitala verktyg ger möjlighet till en varierad undervisning, men att lärare anser att de är i behov av fortbildning för att utöka kompetensen om digitala verktyg. / The purpose of this quantitative study is to gain an insight into whether teachers at schools in central Sweden apply digital tools and what the attitude to the teaching materials looks like within the professional group. To achieve the purpose of the study, four questions were formulated. The material consists of a digital survey that was distributed to about 500 principals and teachers. The most important result was that most of the teachers have a positive attitude towards digital tools and that all teachers use the tools in teaching. The study's conclusion is that digital tools provide the opportunity for varied teaching, but that teachers believe that they are in need of continuing education to expand the competence on digital tools.

Bakgrund: Offentliga tjänster som 1177 har via ”Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service” krav på att de ska vara tillgängliga for alla i Sverige oavsett funktionsvariationer. Men hur bra fungerar en tjänst som 1177 for en målgrupp med grövre synnedsättningar och behov att använda digitala verktyg för att använda 1177? Det här arbetet vill undersöka det med de har två fragorna: Vilka synpunkter har de med synnedsättning om 1177? och Hur är deras upplevelser jämfört med de krav från “Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service” som ställs på 1177? via en fallstudie. Metod: Data samlades in via kvalitativa intervjuer och användartester. I testerna utformades ett antal scenarion kring lagkraven och vissa av Jakob Nilsens 10 användbarhetsprinciper för design av användargränssnitt. Även samlades data in från Myndigheten för digital förvaltning in, då i form av klagomål från användare av 1177. Resultat: Resultatet av arbetet är att 1177 är en bra fungerande tjänst när det gäller normal användning av tjänsten. Exempelvis se bokade tider eller meddelanden, men där det blir problem är när användarna ska börja leta reda på funktioner som de ej normalt sett använder. Problematiken då är bland annat att det ej finns en sökfunktion att använda eller att rubriker inte alltid används. Det vanligaste problemet som kom fram var att logga in med BankID då skanna en QR-kod blev mycket problematisk. Slutsatser: 1177 ar en bra tjänst i stort men den har sina problem. Vissa av problemen skulle gå att lösas med en sökfunktion och andra lösas med att användaren själv får välja vad för innehåll som ska visas. / Background: Public services such as 1177 have, via the Swedish law “Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service”, a requirement to ensure accessibility of the service to everyone in Sweden. But how well does a service like 1177 work for a group with severe visual impairments and the need to use digital tools to be able to use 1177? This paper wants to examine it with these two questions: What point of views do they with visual impairments have of 1177? and How do their experiences compare to the requirements from the law Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service? via a case study. Method: Data were collected via qualitative interviews and user tests. In the test, several scenarios were designed around the legal requirements and some of Jakob Nilsen’s 10 usability heuristics for the design of user interfaces. Data was also collected from the Swedish Ägency for Digital Ädministration, then in the form of complaints from users of 1177. Results: The result of the work is that 1177 is a well functioning service when it comes to normal use of the service. For example, see booked times or messages, but where the problems start is when the users start to look for or use a function they do not normally use. The problem when looking for a function can be that it is not obvious where it is and that there is no search function. But the most common problem is when signing in on a computer with mobile BankID, you must scan a QR code and that is very problematic when the user is visually impaired. Conclusions: 1177 is a good service in large but it has its problems. Some of the problems can be solved by a search function and others can be solved by letting the users decide what information to be shown.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka förskollärares erfarenheter, uppfattningar och strategier gällande användningen av digitala verktyg i förskolan. Undersökningen syftar även till att utforska vilka faktorer och utgångspunkter som vägleder deras praktik på området. Till undersökningen intervjuades åtta förskollärare, varav två informanter hade vidareutbildning till pedagogista och pedagogisk utvecklare. Studien utgår från en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Det sociokulturella perspektivet används för att förstå interaktioner och lärande med hjälp av digitala verktyg. Resultatet visar bl.a. att förskollärarna upplever god tillgång till digitala verktyg, där de ser både möjligheter och utmaningar med dessa. Majoriteten av informanterna upplever att kollegorna är positiva till användningen av digitala verktyg, medan två informanter påpekar en brist på kollegial samsyn, vilket leder till sporadisk användning och behovet av att starkt motivera syftet med dessa verktyg i verksamheten. I undersökningen poängterar även förskollärarna att vårdnadshavare ofta använder digitala verktyg på ett sätt som inte gynnar barnens utveckling, vilket skiljer sig från förskolans pedagogiska användning. Sammanfattningsvis ger studien en inblick i hur förskollärare navigerar i det digitala landskapet, med syftet att integrera teknik på ett sätt som stärker pedagogisk kvalitet och barns lärande. Samtidigt belyser studien de rådande utmaningarna och oenigheter internt bland kollegor, i samverkan med barnens hemmiljö likväl till regeringens utskott kring slopade krav om digitala verktyg och WHO:s riktlinjer.

Personer med intellektuella funktionsnedsättningar har svårigheter med anpassning, kommunikation, sociala färdigheter, självständighet och prestationer i skolan och arbetslivet. Individerna är ofta stigmatiserade och möter ojämlikheter inom hälsovården. Användning av digitala hjälpmedel kan däremot förbättra deras livskvalitet genom att främja graden av självständighet. Trots fördelarna finns utmaningar. En betydande andel av de digitala hjälpmedlen överges av användarna. Det krävs anpassningar av hjälpmedlen för att möta de unika behov och vardagssituationer som personer med intellektuella funktionsnedsättningar har. Lägre grader av expertkunskaper och diffusa riktlinjer medför att det blir svårare att säkerställa att hjälpmedlen i högre grad används på rätt sätt. Enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ska alla individer kunna leva på samma villkor med jämlika levnadsvillkor och fullständig delaktighet i samhället. Digitala hjälpmedel kan stödja det, men det krävs att vårdpersonal har högre grader av rätt kompetenser för att införa och använda dessa ändamålsenligt. I en mellansvensk kommun finns en ambition att främja graden av delaktighet i samhället med hjälp av digital teknik, oavsett individernas funktionsvariationer. Ett specifikt exempel är användningen av hjälpmedlet Memoplanner, som syftar till att hjälpa personer med intellektuella funktionsnedsättningar med struktur och planering. Men det finns utmaningar när det gäller att få brukarna att adoptera, använda och dra nytta av detta hjälpmedel. Syftet med denna kandidatuppsats i informatik är att identifiera, beskriva och förklara framgångsfaktorer som bidrar till högre grad av adoption och högre grad av användning av ett digitalt planeringshjälpmedel, som i sin tur leder till högre grad av självständighet hos personer med intellektuella funktionsnedsättningar, ur ett brukare−boendestödjareperspektiv. I studien har en kvalitativ metod använts inkluderande fallstudiemetoden, litteraturstudie och en abduktiv ansats. Under litteraturstudien skapades en litteraturbaserad analysmodell med ett iterativt arbetssätt. Baserat på semi-strukturerade intervjuguider genomfördes personliga intervjuer för att samla in djupa primära empiriska data från både brukare och boendestödjare. De tre viktigaste slutsatserna från studien är att användning av digitala hjälpmedel som Memoplanner bidrar till en ökad grad av självständighet i form av ökad trygghet, kontroll och lägre behov av stöd. En annan viktig slutsats är att brukares behov i högre grad är centrala att beakta vid adoption och användning av hjälpmedel. Till sist anses mötesplatser för visning och utbildning av digitala hjälpmedel vara särskilt fördelaktiga för adoption av digitala hjälpmedel som Memoplanner.