With this essay we would like to examine to what extent the ancient Icelandic literature could count as a part of Sweden’s literal cultural heritage in schools today, if it through seeking information is possible to say whether this literature have any connections to Sweden. Our questions of issue are: 1. What kind of connection is there between ancient Icelandic literature and Swedish literary cultural heritage and what are the ancient Icelandic literature premises’ in the Swedish upper secondary school? 2. In what extent is the ancient Icelandic literature used within the Swedish subject’s in the upper secondary schools social science program and how do the teachers motivate their use? To answer question of issue 1 will the ancient Icelandic literature role as Swedish literary cultural heritage be examined based on what texts researchers and experts regards to be representative, also the connection between the ancient Icelandic literature and Sweden the experts claim. To answer question of issue 2 we have used questionnaires with quantitative and qualitative elements. The questionnaires have been sent out to 21 upper secondary schools in Sweden and the respondents are teachers working within the social science program. The result of the questionnaires show that the teachers who have answered believe that it is important to consider the ancient Icelandic literature in school, that it belongs to the Swedish literary cultural heritage, although many of the teachers claim to work only short periods with the subject and do not look into it deeper. The results also show that the literature has an obvious but still small place in textbooks and that this literature, to a great deal, portray even Swedish mythology and culture: the ancient Icelandic literature is the oldest preserved source we have to our own culture. / Genom denna uppsats vill vi undersöka i vilken utsträckning den fornisländska litteraturen kan räknas som en del av Sveriges litterära kulturarv i skolan idag, om det via faktasökning går att utröna huruvida denna litteratur har några kopplingar till Sverige. De frågeställningar vi har som utgångspunkt är: 1.Vilka samband finns det mellan fornisländsk litteratur och svenskt kulturarv och hur ser premisserna för den fornisländska litteraturen ut i svenska gymnasieskolan? 2. I vilken utsträckning används den fornisländska litteraturen inom svenskämnet på gymnasiets samhällsvetenskapliga linje och hur motiverar lärarna användandet? För att besvara frågeställning 1 undersöks den fornisländska litteraturens roll som svenskt kulturarv baserat på vilka texter som forskare och kunniga på området anser representativa, dels de kopplingar mellan den fornisländska litteraturen och Sverige som dessa tar upp. För att besvara frågeställning 2 har vi använt enkäter med kvantitativa och kvalitativa inslag som skickats ut till 21 gymnasieskolor i hela Sverige. Enkäterna besvaras av lärare som arbetar inom det samhällsvetenskapliga programmet. Resultatet av enkätundersökningarna visar att de lärare som svarat anser att det är viktigt att beröra den fornisländska litteraturen i skolan, att den tillhör även det svenska kulturarvet dock visar sig många arbeta korta perioder med området och går inte in djupare. Undersökningen visar också att denna litteratur har en given men liten plats i läromedel och att denna litteratur till relativt stor del skildrar även svensk mytologi och kultur: den fornisländska litteraturen är den äldst bevarade källa till vår egen kultur vi har.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-7816 |
| Date | January 2009 |
| Creators | Buskas, Tove, Larsson, Sarah |
| Publisher | Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0017 seconds