Bakgrund: Beroende är ett globalt problem vilket kan fortsätta i generationer om cirkeln inte bryts. Det finns en erkänd koppling mellan trauma och beroende, vilket specialistsjuksköterskan kan upptäcka och identifiera med sin hälsofrämjande roll i beroendevården. Syfte: Beskriva vilka formulär som använts för att identifiera trauma och hur trauma beskrivs hos individer med beroende. Metod: En fristående beskrivande systematisk litteraturstudie. Huvudresultat: Tjugotvå etablerade formulär, fem intervjuformulär och sjutton självrapporterande, användes för identifiering av trauma vid beroende. Oavsett formulär beskrevs att fler än 50% hade med sig minst ett trauma medan ungdomar hade minst 62%. Genomsnittet var 63% och flest fanns inom slutenvården. Våld var det vanligaste traumat med störst spännvidd inom gruppen drog och alkohol hade flest. Sexuellt våld från barndomen beskrevs i de flesta artiklar. Slutsats: Trauma kan identifieras hos individer med beroende med stöd av etablerade formulär. Oavsett vård eller ej, beskriver fler än hälften minst ett trauma och av de ungdomar som har vård för beroende beskriver sex av tio att de har med sig minst ett trauma. Det mest förekommande traumat var våldsutsatthet, vilket återfanns i samtliga artiklar. Specialistsjuksköterskan kan i sin hälsofrämjande roll identifiera trauma vilket möjliggör att individen får adekvat behandling och återhämtning kan påbörjas. / Background: Addiction is a global problem that can continue for generations if the circle is not broken. There is a recognized link between trauma and addiction, which the specialist nurse can discover and identify with her health-promoting role in addiction care. Aim: Describe the forms used to identify trauma and how trauma is described in individuals with addiction. Method: An independent descriptive systematic literature study. Main results: Twenty-two established forms, five interview forms and seventeen self-reports, were used to identify trauma in addiction. Regardless of the form, it was described that more than 50% had at least one trauma with them, while young people had at least 62%. The average was 63% and most were in inpatient care. Violence was the most common trauma with the greatest range within the drug group and alcohol had the most. Childhood sexual violence was described in most articles. Conclusion: Trauma can be identified in individuals with addiction based on established forms. Regardless of care or not, more than half describe at least one trauma and of the young people who have care for addiction, six out of ten describe that they have at least one trauma. The most common trauma was exposure to violence, which was found in all articles. The specialist nurse can, in her role in promoting health, identify trauma, which enables the individual to receive adequate treatment and recovery can begin.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-176346 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Lundegårdh, Annika |
| Publisher | Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds